Ja innebar
Anta lagpaketet om aktivt skogsbruk med utskottets ändringar.
Ja och nej gällde ett paket med flera lagändringar. Reservationen ville behålla delen om domstolsprövning men avvisa övriga delar.
2026-06-16 · 2025/26:MJU29 · punkt 2 · sakfrågan
Anta lagpaketet om aktivt skogsbruk med utskottets ändringar.
Anta delen om överklagande till mark- och miljödomstol men avslå propositionen i övrigt enligt reservationen.
Propositionen är ett resultat av skogsutredningen. Av utredningens direktiv framgår tydligt att syftet med utredningen är att stärka avregleringen och produktionen inom skogsbruket. Samtidigt hävdar man att målen för skogspolitiken i skogsvårdslagen, om att produktions- och miljömål ska vara jämställda, ska kvarstå. Det går helt enkelt inte ihop. Regeringen tycks bortse från att vi befinner oss i en kris för både ekosystemen och klimatet och att den samlade kunskapen visar att utvecklingen för miljötillståndet i skogen sedan flera år går åt fel håll. I den senaste fördjupade utvärderingen av miljömålet Levande skogar (2023) konstaterade Skogsstyrelsen att den främsta orsaken till miljöproblemen i skogsbruket är kombinationen av att det saknas incitament att värna miljön och att det finns starka ekonomiska incitament för ett produktionsinriktat skogsbruk, samtidigt som politiken ger frihet att prioritera virkesproduktionen. Skogsstyrelsen konstaterade att den svenska modellen med ”frihet under ansvar” haltar eftersom incitamenten i praktiken bara är inriktade på produktion i brukandet och förvaltandet av skogen. I den nyligen publicerade rapporten Biologisk mångfald i skogen (rapport 2026:07) fastslår Skogsstyrelsen att tillståndet för den biologiska mångfalden i Sveriges skogar är allvarligt. Bakomliggande orsaker är bl.a. ett storskaligt trakthyggesbruk med begränsad miljöhänsyn. Myndigheten konstaterar att biologisk mångfald i skogen är en central ekonomisk resurs och en grundläggande förutsättning för skogsekosystemens funktion och leveransen av ekosystemtjänster som virkesproduktion, klimatreglering, vattenrening, erosionsskydd, översvämningsskydd och rekreationsvärden. En minskad biologisk mångfald kan därför få negativa effekter för både miljön och samhällsekonomin. Internationella studier visar att förlusten av naturkapital redan i nuläget påverkar den ekonomiska tillväxten, den finansiella stabiliteten och försörjningssystemen negativt. Trots detta uppskattar man i rapporten att 26 000 hektar skog med höga naturvärden avverkas årligen i Sverige. Trots den kris som skogarnas ekosystem befinner sig i väljer regeringen och Sverigedemokraterna att lägga fram en proposition som försämrar skyddet av naturen och den biologiska mångfalden. Förslagen innebär att kopplingen mellan skogsvårdslagen och miljöbalken försvagas, vilket riskerar att försämra möjligheterna till miljöprövning och hänsynstagande. Att förkorta tiden mellan en avverkningsanmälan och tidpunkten då åtgärden kan påbörjas försämrar möjligheterna att ta hänsyn vid en avverkning. Det begränsar även möjligheterna för allmänheten och ideella organisationer att kunna ta del av anmälningar och föra fram synpunkter före avverkning. Myndigheten för civilt försvar har varnat för att en kortare handläggningstid försvårar riskbedömningar kopplade till naturolyckor som ras, skred och översvämningar. Naturskyddsföreningen anser att förslaget försämrar Skogsstyrelsens möjlighet att utöva tillsyn. Svenska Turistföreningen och Svenskt Friluftsliv menar att förslaget försämrar tillsynen och att det riskerar höga natur- och rekreationsvärden. Jag och mitt parti delar remissinstansernas kritik. Förslagen i propositionen försämrar skyddet av biologisk mångfald och försvagar möjligheterna att uppnå ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Jag ställer mig endast bakom förslaget om att beslut enligt skogsvårdslagen ska överklagas till en mark- och miljödomstol i stället för som i dag till en förvaltningsdomstol. Det är rimligt att alla överklaganden samlas i samma domstolsslag, vilket kan leda till en mer enhetlig och effektiv prövning. I övrigt anser jag att propositionen bör avslås.
Utdrag ur reservationens ställningstagande.
Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i miljöbalken med den ändringen att 16 kap. 13 § och 29 kap. 4 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3, 2. lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429), 3. lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar, 4. lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar, 5. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:242 punkterna 1-5 och avslår motion 2025/26:4141 av Kajsa Fredholm m.fl. (V).
Utskottets förslag mot reservation 2 (V)
273d358b00cacc6297e6979e6fb2178764abf3b1f50eeb2c8b9be6585724961f/dokumentstatus/dokutskottsforslag/utskottsforslag/1
2. Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk, punkt 2 (V) av Andrea Andersson Tay (V). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken, b) avslår regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), c) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar i de delar det avser 2 kap. 2 och 8 §§ samt 3 kap. 1 § och avslår lagförslaget i övrigt, d) antar regeringens förslag till lag om ändring i skogsvårdslagen (1979:429), e) antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:242 punkterna 2 och 4 samt motion 2025/26:4141 av Kajsa Fredholm m.fl. (V), bifaller delvis proposition 2025/26:242 punkt 3 och avslår proposition 2025/26:242 punkterna 1 och 5. Ställningstagande Propositionen är ett resultat av skogsutredningen. Av utredningens direktiv framgår tydligt att syftet med utredningen är att stärka avregleringen och produktionen inom skogsbruket. Samtidigt hävdar man att målen för skogspolitiken i skogsvårdslagen, om att produktions- och miljömål ska vara jämställda, ska kvarstå. Det går helt enkelt inte ihop. Regeringen tycks bortse från att vi befinner oss i en kris för både ekosystemen och klimatet och att den samlade kunskapen visar att utvecklingen för miljötillståndet i skogen sedan flera år går åt fel håll. I den senaste fördjupade utvärderingen av miljömålet Levande skogar (2023) konstaterade Skogsstyrelsen att den främsta orsaken till miljöproblemen i skogsbruket är kombinationen av att det saknas incitament att värna miljön och att det finns starka ekonomiska incitament för ett produktionsinriktat skogsbruk, samtidigt som politiken ger frihet att prioritera virkesproduktionen. Skogsstyrelsen konstaterade att den svenska modellen med ”frihet under ansvar” haltar eftersom incitamenten i praktiken bara är inriktade på produktion i brukandet och förvaltandet av skogen. I den nyligen publicerade rapporten Biologisk mångfald i skogen (rapport 2026:07) fastslår Skogsstyrelsen att tillståndet för den biologiska mångfalden i Sveriges skogar är allvarligt. Bakomliggande orsaker är bl.a. ett storskaligt trakthyggesbruk med begränsad miljöhänsyn. Myndigheten konstaterar att biologisk mångfald i skogen är en central ekonomisk resurs och en grundläggande förutsättning för skogsekosystemens funktion och leveransen av ekosystemtjänster som virkesproduktion, klimatreglering, vattenrening, erosionsskydd, översvämningsskydd och rekreationsvärden. En minskad biologisk mångfald kan därför få negativa effekter för både miljön och samhällsekonomin. Internationella studier visar att förlusten av naturkapital redan i nuläget påverkar den ekonomiska tillväxten, den finansiella stabiliteten och försörjningssystemen negativt. Trots detta uppskattar man i rapporten att 26 000 hektar skog med höga naturvärden avverkas årligen i Sverige. Trots den kris som skogarnas ekosystem befinner sig i väljer regeringen och Sverigedemokraterna att lägga fram en proposition som försämrar skyddet av naturen och den biologiska mångfalden. Förslagen innebär att kopplingen mellan skogsvårdslagen och miljöbalken försvagas, vilket riskerar att försämra möjligheterna till miljöprövning och hänsynstagande. Att förkorta tiden mellan en avverkningsanmälan och tidpunkten då åtgärden kan påbörjas försämrar möjligheterna att ta hänsyn vid en avverkning. Det begränsar även möjligheterna för allmänheten och ideella organisationer att kunna ta del av anmälningar och föra fram synpunkter före avverkning. Myndigheten för civilt försvar har varnat för att en kortare handläggningstid försvårar riskbedömningar kopplade till naturolyckor som ras, skred och översvämningar. Naturskyddsföreningen anser att förslaget försämrar Skogsstyrelsens möjlighet att utöva tillsyn. Svenska Turistföreningen och Svenskt Friluftsliv menar att förslaget försämrar tillsynen och att det riskerar höga natur- och rekreationsvärden. Jag och mitt parti delar remissinstansernas kritik. Förslagen i propositionen försämrar skyddet av biologisk mångfald och försvagar möjligheterna att uppnå ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Jag ställer mig endast bakom förslaget om att beslut enligt skogsvårdslagen ska överklagas till en mark- och miljödomstol i stället för som i dag till en förvaltningsdomstol. Det är rimligt att alla överklaganden samlas i samma domstolsslag, vilket kan leda till en mer enhetlig och effektiv prövning. I övrigt anser jag att propositionen bör avslås.
Normaliserad textposition 70196–74894.
273d358b00cacc6297e6979e6fb2178764abf3b1f50eeb2c8b9be6585724961f/dokumentstatus/dokutskottsforslag/utskottsforslag/1
Ja: 308 · Nej: 21 · Avstår: 17 · Frånvarande: 3
Ja: 105 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 1
Ja: 66 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 0
Ja: 70 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 0
Ja: 0 · Nej: 21 · Avstår: 0 · Frånvarande: 0
Ja: 24 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 0
Ja: 18 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 1
Ja: 16 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 0
Ja: 4 · Nej: 0 · Avstår: 14 · Frånvarande: 0
Gruppen vid rösten styr jämförelsen. Frånvaro och avstående är egna kategorier.
Hämta samtliga röster och källreferenser som JSON · Riksdagens voteringskälla
Utskottens förslag – betänkanden: Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk
Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av prop. 2025/26:242 Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk
Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av prop. 2025/26:242 Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk
Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av prop. 2025/26:242 Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk
Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av prop. 2025/26:242 Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk
Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av prop. 2025/26:242 Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk
Regeringens förslag – propositioner: Ett tydligt regelverk för aktivt skogsbruk
Kammarens protokoll: Protokoll 2025/26:141 Måndagen den 15 juni
Kammarens protokoll: Protokoll 2025/26:142 Tisdagen den 16 juni
Riksdagens besked – riksdagsskrivelser: Riksdagsskrivelse 2025/26:404
Källa: Sveriges riksdag. Riksdagens öppna data får användas och spridas vidare med källangivelse enligt deras användningsvillkor.
Riksdagens originaldata (JSON) · Riksdagens användningsvillkor
Märkningen gäller Riksdagens originaldata. Våra sammanställningar, AI-bedömningar och material från andra källor omfattas inte av denna licensuppgift. Riksdag data beslut är en fristående tjänst.