Ja innebar
Avslå motionskraven om samisk rätt till mark och vatten.
Omröstningen gällde ytterligare uppmaningar inför en ny utredning om samiska rättigheter.
2026-02-17 · 2025/26:KU22 · punkt 5 · sakfrågan
Avslå motionskraven om samisk rätt till mark och vatten.
Begära att regeringen verkar för långsiktig reglering av samers rätt till mark, vatten, jakt och fiske enligt reservationen.
Gruvnäringen, omställningen till ett förnybart energisystem, skogsbruket och turismen har utvecklats snabbt under senare år. Det har lett till att samernas rätt och möjligheter att använda mark och vatten inom renskötselområdet minskat i takt med nya krav på mark för exempelvis nya gruvor eller ett mer intensivt skogsbruk. Enligt nationell rätt har samebyarna rätt att använda mark och vatten inom renskötselområdet för renbete, jakt och fiske. Men denna rätt måste säkras och stärkas ytterligare, mot bakgrund av de ständigt växande kraven på tillgång till mark från olika aktörer. Det finns alltså goda skäl att överväga och utreda hur en kumulativ och ständigt pågående förändring av markanvändningen i Sápmi faktiskt påverkar den samiska rätten att bibehålla och utveckla sin kultur. I en sådan översyn behöver nya tillståndsprocesser på traditionella samiska marker vägas in. Vidare anser jag att intäkter från naturresurser i högre grad måste bidra till utveckling i det samiska samhällslivet. Statligt ägda bolag som hämtar sina intäkter från Sápmis naturresurser bör årligen avsätta en andel av intäkterna för att finansiera förvaltningen och utvecklingen av samiskt samhällsliv, språk och kultur. Även andra bolag vars verksamheter kraftigt påverkar Sápmis naturresurser bör bidra. Former och avgränsningar för detta behöver utredas. Efter Högsta domstolens dom i Girjasmålet gav den förra regeringen en parlamentarisk kommitté i uppdrag att se över de delar som handlar om samebyarnas ensamrätt i förhållande till staten att upplåta jakt och fiske. Regeringen avvecklade Renmarkskommittén i dess dåvarande form för ungefär ett år sedan och meddelade samtidigt sin avsikt att i stället tillsätta en ny utredning med ett delvis annat uppdrag. Enligt uppgift bereds ett sådant förslag inom Regeringskansliet. Utifrån såväl Girjasdomen som Renmarkskommitténs delbetänkande behöver regeringen i beredningen av en ny utredning skapa förutsättningar för en långsiktig inriktning i fråga om samernas rätt till mark och vatten, liksom jakt och fiske. Att få en lagstiftning på plats som ger hela det samiska folket de rättigheter som följer av de internationella konventioner Sverige ställt sig bakom är angeläget. Det är mycket viktigt att hitta en modell som fungerar bra på lång sikt och som tar alla relevanta intressen i beaktande. Regeringen bör verka i linje med det som anförts.
Utdrag ur reservationens ställningstagande.
Riksdagen avslår motion 2025/26:3424 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkandena 2, 3 och 5.
Utskottets förslag mot reservation 6 (MP)
d71a8b8b97f3cd64fe4294ecded01c2312e09f16fbcc5c89432be10574286a59/dokumentstatus/dokutskottsforslag/utskottsforslag/4
6. Samisk rätt till mark och vatten, punkt 5 (MP) av Jan Riise (MP). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:3424 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkandena 2, 3 och 5. Ställningstagande Gruvnäringen, omställningen till ett förnybart energisystem, skogsbruket och turismen har utvecklats snabbt under senare år. Det har lett till att samernas rätt och möjligheter att använda mark och vatten inom renskötselområdet minskat i takt med nya krav på mark för exempelvis nya gruvor eller ett mer intensivt skogsbruk. Enligt nationell rätt har samebyarna rätt att använda mark och vatten inom renskötselområdet för renbete, jakt och fiske. Men denna rätt måste säkras och stärkas ytterligare, mot bakgrund av de ständigt växande kraven på tillgång till mark från olika aktörer. Det finns alltså goda skäl att överväga och utreda hur en kumulativ och ständigt pågående förändring av markanvändningen i Sápmi faktiskt påverkar den samiska rätten att bibehålla och utveckla sin kultur. I en sådan översyn behöver nya tillståndsprocesser på traditionella samiska marker vägas in. Vidare anser jag att intäkter från naturresurser i högre grad måste bidra till utveckling i det samiska samhällslivet. Statligt ägda bolag som hämtar sina intäkter från Sápmis naturresurser bör årligen avsätta en andel av intäkterna för att finansiera förvaltningen och utvecklingen av samiskt samhällsliv, språk och kultur. Även andra bolag vars verksamheter kraftigt påverkar Sápmis naturresurser bör bidra. Former och avgränsningar för detta behöver utredas. Efter Högsta domstolens dom i Girjasmålet gav den förra regeringen en parlamentarisk kommitté i uppdrag att se över de delar som handlar om samebyarnas ensamrätt i förhållande till staten att upplåta jakt och fiske. Regeringen avvecklade Renmarkskommittén i dess dåvarande form för ungefär ett år sedan och meddelade samtidigt sin avsikt att i stället tillsätta en ny utredning med ett delvis annat uppdrag. Enligt uppgift bereds ett sådant förslag inom Regeringskansliet. Utifrån såväl Girjasdomen som Renmarkskommitténs delbetänkande behöver regeringen i beredningen av en ny utredning skapa förutsättningar för en långsiktig inriktning i fråga om samernas rätt till mark och vatten, liksom jakt och fiske. Att få en lagstiftning på plats som ger hela det samiska folket de rättigheter som följer av de internationella konventioner Sverige ställt sig bakom är angeläget. Det är mycket viktigt att hitta en modell som fungerar bra på lång sikt och som tar alla relevanta intressen i beaktande. Regeringen bör verka i linje med det som anförts.
Normaliserad textposition 227176–229956.
d71a8b8b97f3cd64fe4294ecded01c2312e09f16fbcc5c89432be10574286a59/dokumentstatus/dokutskottsforslag/utskottsforslag/4
Ja: 283 · Nej: 19 · Avstår: 0 · Frånvarande: 47
Ja: 91 · Nej: 1 · Avstår: 0 · Frånvarande: 14
Ja: 59 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 9
Ja: 62 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 9
Ja: 19 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 3
Ja: 21 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 3
Ja: 17 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 2
Ja: 12 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 4
Ja: 0 · Nej: 16 · Avstår: 0 · Frånvarande: 2
Gruppen vid rösten styr jämförelsen. Frånvaro och avstående är egna kategorier.
Hämta samtliga röster och källreferenser som JSON · Riksdagens voteringskälla
Utskottens förslag – betänkanden: Minoritetsfrågor
Ledamöternas förslag – motioner: Älvdalska som ett nationellt minoritetsspråk
Ledamöternas förslag – motioner: Stärkt arbete för nationella minoriteters rättigheter
Ledamöternas förslag – motioner: Politik för sverigefinnar
Ledamöternas förslag – motioner: Arabiskans betydelse i världen och Sverige
Ledamöternas förslag – motioner: Politik för äldres rättigheter och välmående
Ledamöternas förslag – motioner: En politik för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken
Ledamöternas förslag – motioner: En politik för urfolket samer
Ledamöternas förslag – motioner: Älvdalska som ett eget språk
Ledamöternas förslag – motioner: Tornedalingar som urfolk
Ledamöternas förslag – motioner: Judiskt liv i Sverige
Ledamöternas förslag – motioner: Politik för urfolket samerna
Ledamöternas förslag – motioner: Åtgärder för att motverka den muslimska antisemitismen
Ledamöternas förslag – motioner: Politik för Sveriges nationella minoriteter
Ledamöternas förslag – motioner: Politik för romer
Ledamöternas förslag – motioner: Politik för tornedalingar, kväner och lantalaiset
Ledamöternas förslag – motioner: Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Ledamöternas förslag – motioner: Skydd för den judiska minoriteten
Ledamöternas förslag – motioner: Feminism, fred och frihet - ett rättvist bistånd för en säkrare och mer resilient värld
Ledamöternas förslag – motioner: Demokrati och konstitutionella frågor
Ledamöternas förslag – motioner: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Ledamöternas förslag – motioner: Kultur och bildning
Ledamöternas förslag – motioner: Teckenspråk
Ledamöternas förslag – motioner: Sanningskommission för sverigefinnar
Kammarens protokoll: Protokoll 2025/26:68 Onsdagen den 4 februari
Kammarens protokoll: Protokoll 2025/26:72 Tisdagen den 17 februari
Källa: Sveriges riksdag. Riksdagens öppna data får användas och spridas vidare med källangivelse enligt deras användningsvillkor.
Riksdagens originaldata (JSON) · Riksdagens användningsvillkor
Märkningen gäller Riksdagens originaldata. Våra sammanställningar, AI-bedömningar och material från andra källor omfattas inte av denna licensuppgift. Riksdag data beslut är en fristående tjänst.