Ja innebar
Avslå den begäran som motionen eller motionerna tar upp i just den här punkten.
Den här beslutspunkten gällde Hållbart företagande. Läs ja- och nej-alternativen var för sig; de gäller denna punkt och inte automatiskt hela ärendet.
2026-03-04 · 2025/26:NU11 · punkt 7 · sakfrågan
Avslå den begäran som motionen eller motionerna tar upp i just den här punkten.
Stödja det alternativa förslaget i reservation 18 (V). Innehållet i motförslaget återges nedan.
Jag vill inleda med att beklaga att EU:s regler om bl.a. företagens tillbörliga aktsamhet håller på att urvattnas genom kommissionens regelförenklingsiver. Jag menar tvärtom att företagens ansvar för sina leverantörskedjor bör utökas och tydliggöras. För att tydliggöra företagens miljö- och klimatansvar anser jag att det är av stor vikt att regeringen verkar för att kraven på både human rights due diligence och environmental due diligence får större genomslag i EU:s och Sveriges regelverk som rör företags agerande utomlands. Företags agerande utomlands får enligt min uppfattning inte underskattas, bl.a. när det gäller hur väl mänskliga rättigheter efterlevs i en viss region. Ett exempel som jag vill lyfta fram är Marockos ockupation av Västsahara, som pågått sedan 1975. Det är en ockupation som strider mot internationell rätt och som FN har antagit flera tydliga resolutioner emot. Ockupationen har även bedömts som olaglig av den internationella domstolen i Haag. Tvärt emot min uppfattning uttryckte regeringen den 19 januari 2026 stöd för Marockos autonomiplan i FN-processen som rör Västsahara. Jag vill understryka att Marocko inte har suveränitet över Västsahara och därmed inte kan diktera villkoren för Västsaharas framtid. För att sätta press på ockupationsmakten är det enligt min mening uppenbart att både EU och Sverige bör ta fram riktlinjer för hur företag och investerare bör agera i regionen. Sådana riktlinjer bör syfta till att förhindra investeringar på ockuperad mark, så länge detta inte sker med godkännande av Västsaharas legitima representant, Polisario. Vidare vill jag peka på dubbelmoralen i att länder i väst kritiserar den kinesiska staten för övergrepp mot mänskliga rättigheter, samtidigt som företag från väst kan ställa sig negativa till lagförändringar i Kina som förbättrar situationen för företagens anställda i landet. Självklart måste länder i väst, inte minst Sverige, ta ansvar för hur deras företag agerar i Kina. Sveriges regeringar, oavsett partifärg, har sällan lyft fram företagens roll för de mänskliga rättigheterna och har ofta tyckts skilja mellan politiska och ekonomiska kontakter. Jag menar att det inte är möjligt att göra en sådan åtskillnad och att separera frågor om investeringar och handel från arbetet för mänskliga rättigheter. Regeringen bör därför kräva att svenska företag som är verksamma i Kina agerar konsekvent och i överensstämmelse med den svenska politiken när det gäller mänskliga rättigheter. Avslutningsvis vill jag framhålla att en av flera orsaker till att Israels ockupation av Palestina kan fortgå är sättet som internationella företag agerar på. I rapporten From economy of occupation to economy of genocide från FN:s särskilda rapportör för de palestinska områdena, Francesca Albanese, pekas ett flertal företag ut för att bidra till ockupationsmaktens genomförande av ockupationen, bl.a. genom rivningar. Ett av de företag som nämns är svenska Volvo Group, som fortsätter att sälja grävmaskiner till Israel år efter år. Ett annat företag är Atlas Copco, som enligt rapporten bidragit med utrustning till militära posteringar och annan infrastruktur på ockuperat territorium. Som jag och mina partikamrater i Vänsterpartiet många gånger har framhållit bör Sverige agera kraftfullt både för att förhindra att nya israeliska bosättningar tillkommer på palestinsk mark och för att befintliga bosättningar ska avvecklas omgående. En del i detta är att regeringen, på samma sätt som Norges regering, tar fram rekommendationer till företag. Den svenska regeringen bör därför, likt den norska regeringen, ta fram rekommendationer till svenska företag om hur de bör förhålla sig till handel och försäljning till Israel som kan bidra till att ockupationen av Palestina fortgår. Rekommendationerna bör enligt min uppfattning innehålla en avrådan från all handel och verksamhet som direkt eller indirekt stödjer olagliga israeliska bosättningar. De bör också innefatta uppmaningar till företag att ta hänsyn till juridiska, ekonomiska och moraliska aspekter i affärer kopplade till Israel på ockuperad mark. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Utdrag ur reservationens ställningstagande.
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:196 av Rashid Farivar (SD) yrkande 1, 2025/26:2369 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 16, 2025/26:2776 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 9 och 23, 2025/26:3282 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 17, 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 77, 2025/26:3440 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 11 och 2025/26:3509 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 40.
Utskottets förslag mot reservation 18 (V)
dd1f5ff14d966b2a8b1d16d83e4bfd0a743f9890893ed1fc54dbe6ac8937b1dd/dokumentstatus/dokutskottsforslag/utskottsforslag/6
18. Hållbart företagande, punkt 7 (V) av Håkan Svenneling (V). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:2369 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 16, 2025/26:2776 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 9 och 23 samt 2025/26:3440 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 11 och avslår motionerna 2025/26:196 av Rashid Farivar (SD) yrkande 1, 2025/26:3282 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 17, 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 77 och 2025/26:3509 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 40. Ställningstagande Jag vill inleda med att beklaga att EU:s regler om bl.a. företagens tillbörliga aktsamhet håller på att urvattnas genom kommissionens regelförenklingsiver. Jag menar tvärtom att företagens ansvar för sina leverantörskedjor bör utökas och tydliggöras. För att tydliggöra företagens miljö- och klimatansvar anser jag att det är av stor vikt att regeringen verkar för att kraven på både human rights due diligence och environmental due diligence får större genomslag i EU:s och Sveriges regelverk som rör företags agerande utomlands. Företags agerande utomlands får enligt min uppfattning inte underskattas, bl.a. när det gäller hur väl mänskliga rättigheter efterlevs i en viss region. Ett exempel som jag vill lyfta fram är Marockos ockupation av Västsahara, som pågått sedan 1975. Det är en ockupation som strider mot internationell rätt och som FN har antagit flera tydliga resolutioner emot. Ockupationen har även bedömts som olaglig av den internationella domstolen i Haag. Tvärt emot min uppfattning uttryckte regeringen den 19 januari 2026 stöd för Marockos autonomiplan i FN-processen som rör Västsahara. Jag vill understryka att Marocko inte har suveränitet över Västsahara och därmed inte kan diktera villkoren för Västsaharas framtid. För att sätta press på ockupationsmakten är det enligt min mening uppenbart att både EU och Sverige bör ta fram riktlinjer för hur företag och investerare bör agera i regionen. Sådana riktlinjer bör syfta till att förhindra investeringar på ockuperad mark, så länge detta inte sker med godkännande av Västsaharas legitima representant, Polisario. Vidare vill jag peka på dubbelmoralen i att länder i väst kritiserar den kinesiska staten för övergrepp mot mänskliga rättigheter, samtidigt som företag från väst kan ställa sig negativa till lagförändringar i Kina som förbättrar situationen för företagens anställda i landet. Självklart måste länder i väst, inte minst Sverige, ta ansvar för hur deras företag agerar i Kina. Sveriges regeringar, oavsett partifärg, har sällan lyft fram företagens roll för de mänskliga rättigheterna och har ofta tyckts skilja mellan politiska och ekonomiska kontakter. Jag menar att det inte är möjligt att göra en sådan åtskillnad och att separera frågor om investeringar och handel från arbetet för mänskliga rättigheter. Regeringen bör därför kräva att svenska företag som är verksamma i Kina agerar konsekvent och i överensstämmelse med den svenska politiken när det gäller mänskliga rättigheter. Avslutningsvis vill jag framhålla att en av flera orsaker till att Israels ockupation av Palestina kan fortgå är sättet som internationella företag agerar på. I rapporten From economy of occupation to economy of genocide från FN:s särskilda rapportör för de palestinska områdena, Francesca Albanese, pekas ett flertal företag ut för att bidra till ockupationsmaktens genomförande av ockupationen, bl.a. genom rivningar. Ett av de företag som nämns är svenska Volvo Group, som fortsätter att sälja grävmaskiner till Israel år efter år. Ett annat företag är Atlas Copco, som enligt rapporten bidragit med utrustning till militära posteringar och annan infrastruktur på ockuperat territorium. Som jag och mina partikamrater i Vänsterpartiet många gånger har framhållit bör Sverige agera kraftfullt både för att förhindra att nya israeliska bosättningar tillkommer på palestinsk mark och för att befintliga bosättningar ska avvecklas omgående. En del i detta är att regeringen, på samma sätt som Norges regering, tar fram rekommendationer till företag. Den svenska regeringen bör därför, likt den norska regeringen, ta fram rekommendationer till svenska företag om hur de bör förhålla sig till handel och försäljning till Israel som kan bidra till att ockupationen av Palestina fortgår. Rekommendationerna bör enligt min uppfattning innehålla en avrådan från all handel och verksamhet som direkt eller indirekt stödjer olagliga israeliska bosättningar. De bör också innefatta uppmaningar till företag att ta hänsyn till juridiska, ekonomiska och moraliska aspekter i affärer kopplade till Israel på ockuperad mark. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Normaliserad textposition 173616–178509.
dd1f5ff14d966b2a8b1d16d83e4bfd0a743f9890893ed1fc54dbe6ac8937b1dd/dokumentstatus/dokutskottsforslag/utskottsforslag/6
Ja: 265 · Nej: 21 · Avstår: 17 · Frånvarande: 46
Ja: 92 · Nej: 0 · Avstår: 1 · Frånvarande: 13
Ja: 60 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 8
Ja: 61 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 10
Ja: 0 · Nej: 19 · Avstår: 0 · Frånvarande: 3
Ja: 21 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 3
Ja: 16 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 3
Ja: 14 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 2
Ja: 0 · Nej: 0 · Avstår: 15 · Frånvarande: 3
Gruppen vid rösten styr jämförelsen. Frånvaro och avstående är egna kategorier.
Hämta samtliga röster och källreferenser som JSON · Riksdagens voteringskälla
Utskottens förslag – betänkanden: Handelspolitik
Ledamöternas förslag – motioner: Stärkta förbindelser mellan EU och Republiken Kina (Taiwan)
Ledamöternas förslag – motioner: Krav på transparens och ansvar för fordonstillverkare samt en teknikneutral definition av miljöbil
Ledamöternas förslag – motioner: En strategi för ökad produktion och export av svensk mat
Ledamöternas förslag – motioner: Handel med sälprodukter
Ledamöternas förslag – motioner: Skärpning av lagen om ansvar för elektroniska anslagstavlor - lex Flashback
Ledamöternas förslag – motioner: En ny svensk Kinastrategi med ett stärkt Taiwanperspektiv
Ledamöternas förslag – motioner: Kina
Ledamöternas förslag – motioner: Åtgärder mot dropshipping
Ledamöternas förslag – motioner: Säljakt
Ledamöternas förslag – motioner: Västafrika och Västsahara
Ledamöternas förslag – motioner: Om grön tillväxt och gröna investeringar
Ledamöternas förslag – motioner: En svensk utvecklings- och biståndspolitik för rättvisa, jämställdhet och hållbar utveckling
Ledamöternas förslag – motioner: Cirkulär ekonomi och kemikalier
Ledamöternas förslag – motioner: Vatten, hav och fiske
Ledamöternas förslag – motioner: En näringspolitik för tillväxt i hela landet
Ledamöternas förslag – motioner: Stärkta förbindelser mellan EU och Republiken Kina (Taiwan)
Ledamöternas förslag – motioner: Arbetsmarknad
Ledamöternas förslag – motioner: Ett grönt och konkurrenskraftigt näringsliv under omställning
Ledamöternas förslag – motioner: Östersjön och Blekinges fiske
Ledamöternas förslag – motioner: En grön klimathandlingsplan 2026
Ledamöternas förslag – motioner: Israels ockupation av Palestina
Ledamöternas förslag – motioner: Feminism, fred och frihet - ett rättvist bistånd för en säkrare och mer resilient värld
Ledamöternas förslag – motioner: Cirkulär ekonomi
Ledamöternas förslag – motioner: Ledarskap för klimat och grön omställning
Ledamöternas förslag – motioner: Utgiftsområde 24 Näringsliv
Ledamöternas förslag – motioner: En folkrörelse för klimatet
Ledamöternas förslag – motioner: Internationell samverkan
Ledamöternas förslag – motioner: Internationellt samarbete i en utmanande tid
Ledamöternas förslag – motioner: Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Ledamöternas förslag – motioner: Ekonomisk globalisering i demokratins tjänst
Ledamöternas förslag – motioner: Sverige som ett etablerat innovations- och investeringsland
Kammarens protokoll: Protokoll 2025/26:78 Onsdagen den 25 februari
Kammarens protokoll: Protokoll 2025/26:82 Onsdagen den 4 mars
Källa: Sveriges riksdag. Riksdagens öppna data får användas och spridas vidare med källangivelse enligt deras användningsvillkor.
Riksdagens originaldata (JSON) · Riksdagens användningsvillkor
Märkningen gäller Riksdagens originaldata. Våra sammanställningar, AI-bedömningar och material från andra källor omfattas inte av denna licensuppgift. Riksdag data beslut är en fristående tjänst.