Ja innebar
Anta frigivningspaketet: stegvis höjd avtjänad kvotdel till tre fjärdedelar, fler möjligheter att skjuta upp frigivning och ändrade regler för livstidsomvandling m.m.
Flera konkreta frigivningsregler. Nej är inte avslag på alla regler; ja innebär inte att all villkorlig frigivning avskaffas eller att hela strafftiden alltid avtjänas.
2025-12-03 · 2025/26:JuU8 · punkt 1 · sakfrågan
Anta frigivningspaketet: stegvis höjd avtjänad kvotdel till tre fjärdedelar, fler möjligheter att skjuta upp frigivning och ändrade regler för livstidsomvandling m.m.
Bifalla reservation 1 (MP): behålla tvåtredjedelsgränsen, avslå vissa relaterade ändringar men anta flera andra delar av paketet.
Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet (SOU 2024:48) bedömer att det saknas tillräckliga skäl att öka den strafftid som ska avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske. En majoritet av remissinstanserna delar utredningens bedömning och avstyrker en höjning av kvotdelen. De har bl.a. hänvisat till att det saknas vetenskapligt stöd för att en längre fängelsetid i sig skulle minska risken för återfall i brott, att ändringen inte är ändamålsenlig och att återfallsfrekvensen bland de som friges från anstalt har minskat under en längre tid. Kriminalvården framhåller den stora påverkan som längre inlåsningstider skulle innebära för verksamheten med tanke på de utmaningar som myndigheten har i dag i fråga om personalförsörjning och platstillskapande. Jag instämmer i denna kritik. Villkorlig frigivning fyller en viktig funktion för att den dömde, under kontrollerade former, ska kunna återanpassas till samhället. En minskad möjlighet till villkorlig frigivning får särskilt allvarliga konsekvenser för unga, vilket bl.a. Statens institutionsstyrelse har uttryckt oro över. En förlängning av fängelsetiden riskerar att motverka rehabilitering, försvåra återinträdet i samhället och därmed öka risken för återfall i brott. Det är även tydligt att förslaget kommer att öka pressen på Kriminalvården. Myndigheten har redan i dag mycket stora utmaningar kopplade till beläggning, personalförsörjning och arbetsmiljö. Remissinstanser pekar bl.a. på att en höjning av den andel av det utdömda fängelsestraffet som ska avtjänas innan villkorlig frigivning kan aktualiseras riskerar att äventyra säkerheten i anstalterna och försvåra myndighetens långsiktiga planering. I och med att regeringen inte är lyhörd inför dessa synpunkter bidrar man till att öka pressen på Kriminalvården, med försämrad kvalitet som följd. Sammantaget anser jag att det är tydligt att regeringens förslag saknar proportionalitet. Förslaget innebär en betydande ökning av den faktiska fängelsetiden utan att det finns ett tydligt underlag för att det bidrar till ökad trygghet i samhället. Regeringens motiv handlar snarare om att markera hårdhet i ett läge där kriminalpolitiken behöver vila på evidens och rättssäkerhet – inte på symbolpolitik. Därför anser jag att riksdagen ska avslå propositionen i den del som handlar om att höja gränsen för villkorlig frigivning från två tredjedelar till tre fjärdedelar av strafftiden. När det gäller regeringens förslag om att en ansökan om omvandling av fängelse på livstid till ett tidsbestämt straff ska få göras tidigast efter tolv år, i stället för nuvarande tio år, är detta en direkt konsekvens av förslaget om den höjda andel som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske. Som framgår ovan motsätter jag mig en höjd kvotdel och anser följaktligen inte heller att tidpunkten för ansökan om omvandling ska senareläggas. Jag anser därför att riksdagen ska avslå regeringens förslag om att senarelägga tidpunkten för när en ansökan om omvandling av fängelse på livstid ska få göras.
Utdrag ur reservationens ställningstagande.
Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i brottsbalken, 2. lag om ändring i brottsbalken, 3. lag om ändring i brottsbalken, 4. lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189), 5. lag om ändring i lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid, 6. lag om ändring i fängelselagen (2010:610), 7. lag om ändring i strafftidslagen (2018:1251). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:34 punkterna 1-7 och avslår motion 2025/26:3841 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.
Utskottets förslag mot reservation 1 (MP)
2bf2375ae6f7c4ec766e4373608a6515f9e2e7ed9acb8dfc2a8a59b89b5322451. Regeringens lagförslag, punkt 1 (MP) av Ulrika Westerlund (MP). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen a) avslår regeringens förslag till 1. lag om ändring i brottsbalken (lagförslag 2.2), 2. lag om ändring i brottsbalken (lagförslag 2.3), 3. lag om ändring i lagen (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid, b) antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i brottsbalken (lagförslag 2.1) med den ändringen att 26 kap. 6 § ska ha den lydelse som reservanten föreslår i bilaga 3, 2. lag om ändring i bötesverkställighetslagen (1979:189), 3. lag om ändring i fängelselagen (2010:610), 4. lag om ändring i strafftidslagen (2018:1251). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:34 punkterna 4, 6 och 7 samt motion 2025/26:3841 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2, bifaller delvis proposition 2025/26:34 punkt 1 och avslår proposition 2025/26:34 punkterna 2, 3 och 5. Ställningstagande Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet (SOU 2024:48) bedömer att det saknas tillräckliga skäl att öka den strafftid som ska avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske. En majoritet av remissinstanserna delar utredningens bedömning och avstyrker en höjning av kvotdelen. De har bl.a. hänvisat till att det saknas vetenskapligt stöd för att en längre fängelsetid i sig skulle minska risken för återfall i brott, att ändringen inte är ändamålsenlig och att återfallsfrekvensen bland de som friges från anstalt har minskat under en längre tid. Kriminalvården framhåller den stora påverkan som längre inlåsningstider skulle innebära för verksamheten med tanke på de utmaningar som myndigheten har i dag i fråga om personalförsörjning och platstillskapande. Jag instämmer i denna kritik. Villkorlig frigivning fyller en viktig funktion för att den dömde, under kontrollerade former, ska kunna återanpassas till samhället. En minskad möjlighet till villkorlig frigivning får särskilt allvarliga konsekvenser för unga, vilket bl.a. Statens institutionsstyrelse har uttryckt oro över. En förlängning av fängelsetiden riskerar att motverka rehabilitering, försvåra återinträdet i samhället och därmed öka risken för återfall i brott. Det är även tydligt att förslaget kommer att öka pressen på Kriminalvården. Myndigheten har redan i dag mycket stora utmaningar kopplade till beläggning, personalförsörjning och arbetsmiljö. Remissinstanser pekar bl.a. på att en höjning av den andel av det utdömda fängelsestraffet som ska avtjänas innan villkorlig frigivning kan aktualiseras riskerar att äventyra säkerheten i anstalterna och försvåra myndighetens långsiktiga planering. I och med att regeringen inte är lyhörd inför dessa synpunkter bidrar man till att öka pressen på Kriminalvården, med försämrad kvalitet som följd. Sammantaget anser jag att det är tydligt att regeringens förslag saknar proportionalitet. Förslaget innebär en betydande ökning av den faktiska fängelsetiden utan att det finns ett tydligt underlag för att det bidrar till ökad trygghet i samhället. Regeringens motiv handlar snarare om att markera hårdhet i ett läge där kriminalpolitiken behöver vila på evidens och rättssäkerhet – inte på symbolpolitik. Därför anser jag att riksdagen ska avslå propositionen i den del som handlar om att höja gränsen för villkorlig frigivning från två tredjedelar till tre fjärdedelar av strafftiden. När det gäller regeringens förslag om att en ansökan om omvandling av fängelse på livstid till ett tidsbestämt straff ska få göras tidigast efter tolv år, i stället för nuvarande tio år, är detta en direkt konsekvens av förslaget om den höjda andel som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske. Som framgår ovan motsätter jag mig en höjd kvotdel och anser följaktligen inte heller att tidpunkten för ansökan om omvandling ska senareläggas. Jag anser därför att riksdagen ska avslå regeringens förslag om att senarelägga tidpunkten för när en ansökan om omvandling av fängelse på livstid ska få göras.
Normaliserad textposition 53265–57287.
2bf2375ae6f7c4ec766e4373608a6515f9e2e7ed9acb8dfc2a8a59b89b532245/dokumentstatus/dokutskottsforslag/utskottsforslag/0
Ja: 284 · Nej: 15 · Avstår: 2 · Frånvarande: 48
Ja: 91 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 15
Ja: 59 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 9
Ja: 63 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 9
Ja: 19 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 3
Ja: 21 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 3
Ja: 16 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 3
Ja: 14 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 2
Ja: 0 · Nej: 15 · Avstår: 0 · Frånvarande: 3
Kopplingen gäller det citerade beskedet och den exakta beslutspunkten. Den är inte ett betyg på hela partiets löftesuppfyllelse.
slopa den närmast automatiska frigivningen från fängelsestraff
Behålls efter sakprövning: Utökad uppskjutning och skärpt frigivning går i riktningen men avskaffar inte all automatik eller villkorlig frigivning. Flera regler ingår.
67913d793c33b56d8e5f56cd2474ef915ce3d228ddcdc11a9572c08b598c2276hela strafftiden ska tjänas av innan villkor kan ställas för frigivning för den som döms till fängelse.
Behålls efter sakprövning: Tre fjärdedelar och uppskjuten frigivning kan vara steg i riktningen, men uppfyller inte ett åtagande att hela strafftiden alltid ska tjänas av.
5e575e01adc565ba4f3be9bb879f3c07abf86d4403900f705d0cc9028f36358fBegränsa möjligheterna till permission och villkorlig frigivning för gängkriminella
Behålls efter sakprövning: Frigivningspaketet går i en skärpande riktning. Det gäller dock fler än gängkriminella och innehåller flera olika regler. Permissionsdelen kan inte bedömas som genomförd av denna votering.
d47a978d8af289a6740715a5dfc714a165d10763d4f266b18b67724d983cb5c6Villkorlig frigivning ska vara huvudregel och utslussningsåtgärder ska främja återanpassning i samhället.
Behålls efter sakprövning: Huvudregeln kan bestå vid såväl två tredjedelar som tre fjärdedelar. Beskedet anger inte vilken kvotdel eller vilka undantag partiet accepterar.
627fe551101f014ea7807457253c64598d74677543c35b46a27e0a7e53c64cfcGruppen vid rösten styr jämförelsen. Frånvaro och avstående är egna kategorier.
Hämta samtliga röster och källreferenser som JSON · Riksdagens voteringskälla
Utskottens förslag – betänkanden: Skärpta regler för villkorlig frigivning
Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av prop. 2025/26:34 Skärpta regler för villkorlig frigivning
Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av prop. 2025/26:34 Skärpta regler för villkorlig frigivning
Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av prop. 2025/26:34 Skärpta regler för villkorlig frigivning
Regeringens förslag – propositioner: Skärpta regler för villkorlig frigivning
Kammarens protokoll: Protokoll 2025/26:44 Onsdagen den 3 december
Riksdagens besked – riksdagsskrivelser: Riksdagsskrivelse 2025/26:96
Källa: Sveriges riksdag. Riksdagens öppna data får användas och spridas vidare med källangivelse enligt deras användningsvillkor.
Riksdagens originaldata (JSON) · Riksdagens användningsvillkor
Märkningen gäller Riksdagens originaldata. Våra sammanställningar, AI-bedömningar och material från andra källor omfattas inte av denna licensuppgift. Riksdag data beslut är en fristående tjänst.