Ja innebar
Anta det lagförslag eller den del av förslaget som anges i beslutspunkten.
Den här beslutspunkten gällde Ny myndighet för miljöprövning. Läs ja- och nej-alternativen var för sig; de gäller denna punkt och inte automatiskt hela ärendet.
2026-06-15 · 2025/26:MJU24 · punkt 2 · sakfrågan
Anta det lagförslag eller den del av förslaget som anges i beslutspunkten.
Stödja det alternativa förslaget i reservation 1 (V). Innehållet i motförslaget återges nedan.
Propositionen är en konsekvens av regeringens budgetproposition för 2026 med anslag med syftet att bilda en ny myndighet för miljöprövning 2027 och 2028. Regeringen tillsatte 2023 en särskild utredare för att ta fram förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Utredningen föreslog i detta syfte bl.a. att det skulle inrättas en ny myndighet, Miljöprövningsmyndigheten. I budgetförslaget för 2026 avvisade mitt parti anslag för att inrätta den nya myndigheten. Jag och mitt parti anser att det i det mycket omfattande betänkandet En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess (SOU 2024:98) finns förslag som är välkomna men att förslagen i sin helhet skulle innebära en försämrad miljöhänsyn och minskade möjligheter för allmänheten och lokalsamhället att delta i miljöprocesserna. En bidragande orsak till detta är att regeringen i direktiven till utredningen framställer en problembild där den nationella miljöprövningen går för långsamt och behöver effektiviseras och bli mer flexibel. Tidigare utredningar visar dock att systemet för miljöprövningar i huvudsak fungerar väl och effektivt. Även den nu beskrivna utredningens samlade bild är att de flesta ärenden handläggs inom rimlig tid. Av propositionen framgår att förslaget om att en ny miljöprövningsmyndighet ska få ta över de uppgifter som miljöprövningsdelegationerna vid länsstyrelserna ansvarar för är ett första steg i regeringens ambition att den nya myndigheten framöver ska få ett utvidgat uppdrag och breddas. Mitt parti och jag ser positivt på att regeringen inte genomför en helt ny miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess på kort tid med anledning av betänkandet, men vi ser risker även med detta begränsade förslag. Genom centralisering till en ny myndighet i Stockholm riskerar den regionala kompetens i fråga om lokala förhållanden som finns inom länsstyrelserna att försvinna. Flera remissinstanser har varnat för att länsstyrelserna tappar värdefull kompetens när arbetsuppgifter flyttas och att det kan resultera i att länsstyrelsernas kvarvarande tillsynsuppgifter försvagas. Genom att bilda en ny myndighet riskerar man därutöver, tvärtemot syftet, att tappa fart i prövningsprocesserna för den gröna omställningen eftersom företag riskerar förseningar genom ett skyndsamt bildande av en ny myndighet. Jag och mitt parti ser behov av att vi får ett mer likvärdigt miljöprövningssystem över landet och att det i delar kan förenklas och handläggningen ske snabbare. Men det får inte ske på bekostnad av miljöskydd, allmänhetens deltagande och kompetensförsörjning inom miljöprövningen. I stället för att få ett helt nytt system på plats, med de kostnader det dessutom medför, bör ett ökat fokus ligga på att se till att berörda myndigheter och domstolar ges nödvändiga resurser och att riktade insatser görs mot de enskilda prövningar som drar ut på tiden. Jag och mitt parti avstyrker därför de förslag i propositionen som behövs för att en ny myndighet ska ta över de uppgifter som länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer har i dag. Riksdagen bör därför avslå proposition 2025/26:238 i den del som avser förslag om lag-ändringar som behövs för att en ny myndighet för miljöprövning ska kunna ta över de uppgifter som länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer har i dag. Jag och mitt parti tillstyrker dock regeringens förslag om att mark- och miljödomstolen ska pröva ansökningar om giltighetsförlängning av tillstånd om ansökan avser ett tillstånd som har prövats av domstolen som första instans. Detta är ett efterlängtat förslag eftersom det i dag finns en osäkerhet om var giltighetsförlängning av tillstånd ska prövas. 2. Riksdagens tillkännagivanden, punkt 3 (S) av Åsa Westlund (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S) och Aida Birinxhiku (S). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4124 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 5. Ställningstagande Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som näringsutskottet anför om myndigheternas roll vid tillståndsprocesser (bet. 2022/23:NU13 punkt 5, rskr. 2022/23:160). Av tillkännagivandet följer att det behöver bli tydligare i vilket skede olika delar av prövningen ska göras och att kontakter mellan företag och myndigheter behöver förenklas och arbetssättet bli mer lösningsorienterat. Vidare följer att myndigheter bör arbeta mer rådgivande och lösningsorienterat än tidigare (bet. 2022/23:NU13 s. 15). Vi bedömer att dessa frågor fortfarande är relevanta och att tillkännagivandet därför inte kan anses vara slutbehandlat. När det gäller övriga tillkännagivanden (bet. 2016/17:MJU22 punkt 2, rskr. 2016/17:289 och bet. 2018/19:MJU18 punkt 4, rskr. 2018/19:275) instämmer vi i bedömningen att dessa är slutbehandlade i och med de lagändringar som regeringen föreslagit i propositionen och de åtgärder i övrigt som regeringen redogjort för i propositionen. 3. Myndighetens uppdrag, punkt 4 (C) av Helena Lindahl (C). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4139 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1. Ställningstagande Regeringens förslag innebär att den nya miljöprövningsmyndigheten i ett första skede endast ska ta över de uppgifter som i dag handläggs av länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer. Att genomföra reformen stegvis och initialt ge myndigheten ett begränsat uppdrag riskerar att cementera en fragmentiserad struktur och skapa nya administrativa gränsdragningar. Flera remissinstanser har under beredningen av förslaget avrått från ett stegvis genomförande och i stället förordat att all miljöprövning flyttas till den nya myndigheten. Genom att redan från början ge Miljöprövningsmyndigheten ett bredare ansvar, som även inkluderar de ärenden som i dag är ansökningsmål hos mark- och miljödomstolarna, skapas en myndighet med den samlade expertis och det helhetsgrepp som krävs för att på allvar förkorta handläggningstiderna och öka förutsägbarheten. Att renodla domstolarnas roll till att vara en överprövningsinstans är en central del av reformen som inte bör skjutas på framtiden. Regeringen bör därför vidta åtgärder för att säkerställa att Miljöprövningsmyndigheten ges ett bredare och mer samlat ansvar än vad som föreslås i propositionen. Det medför också vissa svårigheter att ta ställning till införandet av en ny myndighet när man inte vet vilket uppdrag och vilken instruktion denna myndighet så småningom är tänkt att få och hur den kommer att organiseras, resurssättas och bemannas. 4. Myndighetens organisation, kompetensförsörjning och finansiering, punkt 5 (S, V, C, MP) av Emma Nohrén (MP), Åsa Westlund (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S), Aida Birinxhiku (S), Andrea Andersson Tay (V) och Helena Lindahl (C). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4124 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1–4, 2025/26:4131 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 1–3 och 2025/26:4139 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 2. Ställningstagande För att klara klimatomställningen och stärka konkurrenskraften behöver miljötillståndsprocesserna bli mer effektiva, förutsägbara och rättssäkra samtidigt som ett högt miljöskydd bibehålls. Mot denna bakgrund ser vi att en ny prövningsmyndighet, rätt utformad, kan bidra till en mer enhetlig och förutsägbar process oavsett var i landet en verksamhet bedrivs. En sådan ordning kan vidare bidra till en mer samlad styrning och uppföljning av tillståndsprocesserna. Samtidigt finns det enligt vår mening flera frågor som regeringen behöver ta ansvar för och hantera för att reformen ska få avsedd effekt. Om dessa inte hanteras finns det en påtaglig risk att reformen inte fyller sitt syfte utan i stället får motsatt effekt. Regeringen bedömer att reformen på sikt leder till en mer effektiv och förutsägbar process men konstaterar samtidigt att förändringen under en övergångsperiod kan innebära längre handläggningstider. Vi anser att det är av stor vikt att denna risk hanteras för att minimera fördröjningar i ett läge där investeringar behöver komma på plats snabbt. En utdragen övergång riskerar att bromsa investeringar och takten i industrins omställning. Regeringen bör därför säkerställa en ordnad process där genomförandet sker så smidigt som möjligt och där perioden med parallella system begränsas. Med hänsyn till reformens omfattning är det viktigt att den utvärderas löpande och att det finns beredskap att vidta ytterligare åtgärder, inklusive nödvändiga författningsändringar. En ny myndighetsstruktur löser inte i sig de grundläggande utmaningarna i tillståndsprocesserna. Även om en samlad prövning kan bidra till ökad enhetlighet behöver det parallellt med den organisatoriska förändringen genomföras ytterligare systemreformer för att förkorta handläggningstiderna, öka förutsägbarheten och på riktigt förbättra tillståndsprocesserna. När det gäller frågan om kompetensförsörjning anser vi att det är avgörande att rätt kompetens kan säkras långsiktigt i den nya myndigheten. Om kompetensförsörjningen brister finns det en påtaglig risk att reformen får motsatt effekt och leder till längre handläggningstider. Det bör samtidigt understrykas att kompetensutmaningarna redan i dag är påtagliga och att det rapporteras om att personal med relevant kompetens lämnar länsstyrelserna till följd av den kommande reformen. Inom ramen för uppdraget att inrätta den nya myndigheten bör regeringen därför säkerställa att det skyndsamt vidtas nödvändiga åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen. De fackliga parterna har också en viktig roll i detta arbete. Införandet av den nya miljöprövningsmyndigheten innebär en centralisering jämfört med dagens situation. En ny miljöprövningsmyndighet kan göra prövningsprocesserna mer förutsägbara och enhetliga, handläggarkompetens kan användas mer resurseffektivt och risken för korruption kan minska med en central myndighet. För att reformen ska få avsedd effekt krävs det dock att den nya myndigheten ges en organisation som tillvaratar befintlig kunskap om lokala och regionala förutsättningar. Den lokala och regionala förankringen är central i miljöprövningen och bidrar till kvalitet i besluten och acceptans hos näringslivet. Regeringen har hittills meddelat att myndighetens säte ska vara i Stockholm men har inte lämnat besked om hur verksamhet på flera orter i landet kan säkerställas. Det är därför angeläget att den fortsatta organiseringen säkerställer en regional närvaro, exempelvis genom regionala kontor. En avgörande faktor för snabba och ändamålsenliga tillståndsprocesser är resurstilldelningen. Vi anser därför att regeringen behöver säkerställa att miljöprövningen, såväl vid den nya myndigheten som i övrigt, ges tillräckliga resurser över tid. En underfinansierad ny myndighet kommer sannolikt bara att försvåra och fördröja processerna eftersom myndigheten samtidigt behöver hantera alla andra utmaningar som uppstart av en ny myndighet innebär. Detta riskerar i sin tur att medföra omfattande negativa konsekvenser för klimatomställningen, miljön och näringslivet i stort.
Utdrag ur reservationens ställningstagande.
Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i miljöbalken, 2. lag om ändring i miljöbalken med den ändringen att 19 kap. 5 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3, 3. lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:238 punkterna 1-3 och avslår motion 2025/26:4105 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V).
Utskottets förslag mot reservation 1 (V)
ef531af1abb13746d623caa0ef996311ee6b675a1b822322ba25e3e72feb3eb1/dokumentstatus/dokutskottsforslag/utskottsforslag/1
1. Ny myndighet för miljöprövning, punkt 2 (V) av Andrea Andersson Tay (V). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen a) avslår regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken som ska träda i kraft den 1 juli 2027, b) avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar, c) antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken som ska träda i kraft den 1 september 2026. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:238 punkt 1 och motion 2025/26:4105 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) och avslår proposition 2025/26:238 punkterna 2 och 3. Ställningstagande Propositionen är en konsekvens av regeringens budgetproposition för 2026 med anslag med syftet att bilda en ny myndighet för miljöprövning 2027 och 2028. Regeringen tillsatte 2023 en särskild utredare för att ta fram förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar. Utredningen föreslog i detta syfte bl.a. att det skulle inrättas en ny myndighet, Miljöprövningsmyndigheten. I budgetförslaget för 2026 avvisade mitt parti anslag för att inrätta den nya myndigheten. Jag och mitt parti anser att det i det mycket omfattande betänkandet En ny samordnad miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess (SOU 2024:98) finns förslag som är välkomna men att förslagen i sin helhet skulle innebära en försämrad miljöhänsyn och minskade möjligheter för allmänheten och lokalsamhället att delta i miljöprocesserna. En bidragande orsak till detta är att regeringen i direktiven till utredningen framställer en problembild där den nationella miljöprövningen går för långsamt och behöver effektiviseras och bli mer flexibel. Tidigare utredningar visar dock att systemet för miljöprövningar i huvudsak fungerar väl och effektivt. Även den nu beskrivna utredningens samlade bild är att de flesta ärenden handläggs inom rimlig tid. Av propositionen framgår att förslaget om att en ny miljöprövningsmyndighet ska få ta över de uppgifter som miljöprövningsdelegationerna vid länsstyrelserna ansvarar för är ett första steg i regeringens ambition att den nya myndigheten framöver ska få ett utvidgat uppdrag och breddas. Mitt parti och jag ser positivt på att regeringen inte genomför en helt ny miljöbedömnings- och tillståndsprövningsprocess på kort tid med anledning av betänkandet, men vi ser risker även med detta begränsade förslag. Genom centralisering till en ny myndighet i Stockholm riskerar den regionala kompetens i fråga om lokala förhållanden som finns inom länsstyrelserna att försvinna. Flera remissinstanser har varnat för att länsstyrelserna tappar värdefull kompetens när arbetsuppgifter flyttas och att det kan resultera i att länsstyrelsernas kvarvarande tillsynsuppgifter försvagas. Genom att bilda en ny myndighet riskerar man därutöver, tvärtemot syftet, att tappa fart i prövningsprocesserna för den gröna omställningen eftersom företag riskerar förseningar genom ett skyndsamt bildande av en ny myndighet. Jag och mitt parti ser behov av att vi får ett mer likvärdigt miljöprövningssystem över landet och att det i delar kan förenklas och handläggningen ske snabbare. Men det får inte ske på bekostnad av miljöskydd, allmänhetens deltagande och kompetensförsörjning inom miljöprövningen. I stället för att få ett helt nytt system på plats, med de kostnader det dessutom medför, bör ett ökat fokus ligga på att se till att berörda myndigheter och domstolar ges nödvändiga resurser och att riktade insatser görs mot de enskilda prövningar som drar ut på tiden. Jag och mitt parti avstyrker därför de förslag i propositionen som behövs för att en ny myndighet ska ta över de uppgifter som länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer har i dag. Riksdagen bör därför avslå proposition 2025/26:238 i den del som avser förslag om lag-ändringar som behövs för att en ny myndighet för miljöprövning ska kunna ta över de uppgifter som länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer har i dag. Jag och mitt parti tillstyrker dock regeringens förslag om att mark- och miljödomstolen ska pröva ansökningar om giltighetsförlängning av tillstånd om ansökan avser ett tillstånd som har prövats av domstolen som första instans. Detta är ett efterlängtat förslag eftersom det i dag finns en osäkerhet om var giltighetsförlängning av tillstånd ska prövas. 2. Riksdagens tillkännagivanden, punkt 3 (S) av Åsa Westlund (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S) och Aida Birinxhiku (S). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4124 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 5. Ställningstagande Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som näringsutskottet anför om myndigheternas roll vid tillståndsprocesser (bet. 2022/23:NU13 punkt 5, rskr. 2022/23:160). Av tillkännagivandet följer att det behöver bli tydligare i vilket skede olika delar av prövningen ska göras och att kontakter mellan företag och myndigheter behöver förenklas och arbetssättet bli mer lösningsorienterat. Vidare följer att myndigheter bör arbeta mer rådgivande och lösningsorienterat än tidigare (bet. 2022/23:NU13 s. 15). Vi bedömer att dessa frågor fortfarande är relevanta och att tillkännagivandet därför inte kan anses vara slutbehandlat. När det gäller övriga tillkännagivanden (bet. 2016/17:MJU22 punkt 2, rskr. 2016/17:289 och bet. 2018/19:MJU18 punkt 4, rskr. 2018/19:275) instämmer vi i bedömningen att dessa är slutbehandlade i och med de lagändringar som regeringen föreslagit i propositionen och de åtgärder i övrigt som regeringen redogjort för i propositionen. 3. Myndighetens uppdrag, punkt 4 (C) av Helena Lindahl (C). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2025/26:4139 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1. Ställningstagande Regeringens förslag innebär att den nya miljöprövningsmyndigheten i ett första skede endast ska ta över de uppgifter som i dag handläggs av länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer. Att genomföra reformen stegvis och initialt ge myndigheten ett begränsat uppdrag riskerar att cementera en fragmentiserad struktur och skapa nya administrativa gränsdragningar. Flera remissinstanser har under beredningen av förslaget avrått från ett stegvis genomförande och i stället förordat att all miljöprövning flyttas till den nya myndigheten. Genom att redan från början ge Miljöprövningsmyndigheten ett bredare ansvar, som även inkluderar de ärenden som i dag är ansökningsmål hos mark- och miljödomstolarna, skapas en myndighet med den samlade expertis och det helhetsgrepp som krävs för att på allvar förkorta handläggningstiderna och öka förutsägbarheten. Att renodla domstolarnas roll till att vara en överprövningsinstans är en central del av reformen som inte bör skjutas på framtiden. Regeringen bör därför vidta åtgärder för att säkerställa att Miljöprövningsmyndigheten ges ett bredare och mer samlat ansvar än vad som föreslås i propositionen. Det medför också vissa svårigheter att ta ställning till införandet av en ny myndighet när man inte vet vilket uppdrag och vilken instruktion denna myndighet så småningom är tänkt att få och hur den kommer att organiseras, resurssättas och bemannas. 4. Myndighetens organisation, kompetensförsörjning och finansiering, punkt 5 (S, V, C, MP) av Emma Nohrén (MP), Åsa Westlund (S), Malin Larsson (S), Tomas Kronståhl (S), Jytte Guteland (S), Aida Birinxhiku (S), Andrea Andersson Tay (V) och Helena Lindahl (C). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4124 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1–4, 2025/26:4131 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 1–3 och 2025/26:4139 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 2. Ställningstagande För att klara klimatomställningen och stärka konkurrenskraften behöver miljötillståndsprocesserna bli mer effektiva, förutsägbara och rättssäkra samtidigt som ett högt miljöskydd bibehålls. Mot denna bakgrund ser vi att en ny prövningsmyndighet, rätt utformad, kan bidra till en mer enhetlig och förutsägbar process oavsett var i landet en verksamhet bedrivs. En sådan ordning kan vidare bidra till en mer samlad styrning och uppföljning av tillståndsprocesserna. Samtidigt finns det enligt vår mening flera frågor som regeringen behöver ta ansvar för och hantera för att reformen ska få avsedd effekt. Om dessa inte hanteras finns det en påtaglig risk att reformen inte fyller sitt syfte utan i stället får motsatt effekt. Regeringen bedömer att reformen på sikt leder till en mer effektiv och förutsägbar process men konstaterar samtidigt att förändringen under en övergångsperiod kan innebära längre handläggningstider. Vi anser att det är av stor vikt att denna risk hanteras för att minimera fördröjningar i ett läge där investeringar behöver komma på plats snabbt. En utdragen övergång riskerar att bromsa investeringar och takten i industrins omställning. Regeringen bör därför säkerställa en ordnad process där genomförandet sker så smidigt som möjligt och där perioden med parallella system begränsas. Med hänsyn till reformens omfattning är det viktigt att den utvärderas löpande och att det finns beredskap att vidta ytterligare åtgärder, inklusive nödvändiga författningsändringar. En ny myndighetsstruktur löser inte i sig de grundläggande utmaningarna i tillståndsprocesserna. Även om en samlad prövning kan bidra till ökad enhetlighet behöver det parallellt med den organisatoriska förändringen genomföras ytterligare systemreformer för att förkorta handläggningstiderna, öka förutsägbarheten och på riktigt förbättra tillståndsprocesserna. När det gäller frågan om kompetensförsörjning anser vi att det är avgörande att rätt kompetens kan säkras långsiktigt i den nya myndigheten. Om kompetensförsörjningen brister finns det en påtaglig risk att reformen får motsatt effekt och leder till längre handläggningstider. Det bör samtidigt understrykas att kompetensutmaningarna redan i dag är påtagliga och att det rapporteras om att personal med relevant kompetens lämnar länsstyrelserna till följd av den kommande reformen. Inom ramen för uppdraget att inrätta den nya myndigheten bör regeringen därför säkerställa att det skyndsamt vidtas nödvändiga åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen. De fackliga parterna har också en viktig roll i detta arbete. Införandet av den nya miljöprövningsmyndigheten innebär en centralisering jämfört med dagens situation. En ny miljöprövningsmyndighet kan göra prövningsprocesserna mer förutsägbara och enhetliga, handläggarkompetens kan användas mer resurseffektivt och risken för korruption kan minska med en central myndighet. För att reformen ska få avsedd effekt krävs det dock att den nya myndigheten ges en organisation som tillvaratar befintlig kunskap om lokala och regionala förutsättningar. Den lokala och regionala förankringen är central i miljöprövningen och bidrar till kvalitet i besluten och acceptans hos näringslivet. Regeringen har hittills meddelat att myndighetens säte ska vara i Stockholm men har inte lämnat besked om hur verksamhet på flera orter i landet kan säkerställas. Det är därför angeläget att den fortsatta organiseringen säkerställer en regional närvaro, exempelvis genom regionala kontor. En avgörande faktor för snabba och ändamålsenliga tillståndsprocesser är resurstilldelningen. Vi anser därför att regeringen behöver säkerställa att miljöprövningen, såväl vid den nya myndigheten som i övrigt, ges tillräckliga resurser över tid. En underfinansierad ny myndighet kommer sannolikt bara att försvåra och fördröja processerna eftersom myndigheten samtidigt behöver hantera alla andra utmaningar som uppstart av en ny myndighet innebär. Detta riskerar i sin tur att medföra omfattande negativa konsekvenser för klimatomställningen, miljön och näringslivet i stort.
Normaliserad textposition 43965–56339.
ef531af1abb13746d623caa0ef996311ee6b675a1b822322ba25e3e72feb3eb1/dokumentstatus/dokutskottsforslag/utskottsforslag/1
Ja: 322 · Nej: 24 · Avstår: 0 · Frånvarande: 3
Ja: 105 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 1
Ja: 66 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 0
Ja: 70 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 0
Ja: 0 · Nej: 21 · Avstår: 0 · Frånvarande: 0
Ja: 24 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 0
Ja: 19 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 0
Ja: 16 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 0
Ja: 18 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 0
Gruppen vid rösten styr jämförelsen. Frånvaro och avstående är egna kategorier.
Hämta samtliga röster och källreferenser som JSON · Riksdagens voteringskälla
Utskottens förslag – betänkanden: Ny myndighet för miljöprövning
Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av prop. 2025/26:238 Ny myndighet för miljöprövning
Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av prop. 2025/26:238 Ny myndighet för miljöprövning
Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av prop. 2025/26:238 Ny myndighet för miljöprövning
Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av prop. 2025/26:238 Ny myndighet för miljöprövning
Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av prop. 2025/26:238 Ny myndighet för miljöprövning
Regeringens förslag – propositioner: Ny myndighet för miljöprövning
Kammarens protokoll: Protokoll 2025/26:140 Söndagen den 14 juni
Kammarens protokoll: Protokoll 2025/26:141 Måndagen den 15 juni
Riksdagens besked – riksdagsskrivelser: Riksdagsskrivelse 2025/26:396
Källa: Sveriges riksdag. Riksdagens öppna data får användas och spridas vidare med källangivelse enligt deras användningsvillkor.
Riksdagens originaldata (JSON) · Riksdagens användningsvillkor
Märkningen gäller Riksdagens originaldata. Våra sammanställningar, AI-bedömningar och material från andra källor omfattas inte av denna licensuppgift. Riksdag data beslut är en fristående tjänst.