Riksdag data beslutPILOT · 2025/26–2026/27
Alla omröstningar

Friliggande cykelvägar

Den här beslutspunkten gällde Friliggande cykelvägar. Läs ja- och nej-alternativen var för sig; de gäller denna punkt och inte automatiskt hela ärendet.

2026-03-25 · 2025/26:TU13 · punkt 5 · sakfrågan

Vad innebar ja och nej?

Ja innebar

Avslå den begäran som motionen eller motionerna tar upp i just den här punkten.

Nej innebar

Stödja det alternativa förslaget i reservation 12 (S, V, C, MP). Innehållet i motförslaget återges nedan.

Vad säger motförslaget?

Vi vill inledningsvis understryka att människor behöver ha fler möjligheter att förflytta sig och att det behöver finnas en mångfald av transportmedel också utanför tätorterna. Med moderna elcyklar har cykling blivit ett tydligare alternativ också på längre sträckor, och tillgången till cykelvägar behöver därmed öka även utanför tätorterna. Vi kan dock konstatera att myndigheternas tolkning av väglagen är ett hinder för en ökad cykling och en förbättrad cykelinfrastruktur. Väglagen styr i dag på så sätt att cykelvägar på landsbygden och utanför tätorterna i princip alltid måste läggas intill den allmänna vägen för motortrafik. Genom väglagens definition av vägar och kraven på s.k. funktionellt samband och allmän samfärdsel försvåras avsevärt möjligheten att få till smarta, gena och logiska cykelstråk. Vi konstaterar att detta har fått skarp kritik av Riksrevisionen. Vi kan konstatera att ett av de största hinder som Riksrevisionen tydligt identifierar i sin granskning är Trafikverkets restriktiva tolkning av väglagen. Trafikverkets tolkning av väglagens förarbeten innebär att Trafikverket anser att man måste placera cykelvägar i närheten av statliga vägar som behöver avlastas från cykeltrafiken. Kravet på att en cykelväg ska avlasta en väg medför även att Trafikverket anser att man inte kan bygga cykelvägar längs befintliga motorvägar eller på ställen där det inte finns en statlig väg som cykelvägen kan kopplas till. Vi konstaterar att detta ger problem i de fall där syftet med en ny cykelväg främst är tillgänglighetsförbättringar för cykeltrafiken. Det innebär att cykelleder utan koppling till bilvägar stoppas eftersom de inte anses ha ett funktionellt samband med trafik för allmän samfärdsel. Vi vill också peka på den viktiga aspekten att cykelbanor intill en större väg innebär en sämre miljö både upplevelsemässigt och hälsomässigt för cyklister, och innebär inte alltid heller den närmaste vägen. Riksrevisionen konstaterar att Trafikverkets tolkning av lagstiftningen har gjort det svårt att bygga fristående cykelvägar, även när viljan och finansieringen finns. Vi anser att kravet på att det ska finnas ett funktionellt samband med en statlig väg försvårar eller gör det omöjligt att bygga attraktiva och kostnadseffektiva cykelvägar. Detta leder till ett fragmentariskt cykelnät och till att ansvaret för viktiga regionala stråk hamnar mellan stolarna. Vi konstaterar att Riksrevisionen i sin granskning har pekat på olika problem som är kopplade till Trafikverkets tolkning av begreppen funktionellt samband och allmän samfärdsel. Vi menar att detta är särskilt problematiskt när det gäller pendlingsstråk mellan tätorter, där cykeln kan vara ett reellt alternativ till bilresor. Denna tolkning förhindrar bl.a. utbyggnaden av en säker cykelinfrastruktur längs motorvägar och större trafikleder, vilket enligt vår bedömning bromsar utvecklingen av en ökad och säker cykling i hela landet. Vi kan konstatera att dessa juridiska svårigheter länge har varit kända och att de behöver åtgärdas snarast. Vi vill därför att det blir tydligt att gång- och cykelvägar kan byggas även utan koppling till bilvägar. Staten behöver skapa möjligheter till fler friliggande cykelvägar och undanröja de juridiska hinder som i dag står i vägen. Att placera cykelvägar i närheten av en statlig väg försämrar enligt vår mening möjligheterna att bygga en effektiv och attraktiv cykelinfrastruktur. När en cykelväg inte definieras som allmän väg uppstår också oklarheter om ägande, ansvar och underhåll. Vi anser att det måste bli tydligt vem som ansvarar för drift och underhåll. Dessa ändringar måste ske skyndsamt för att cykeln ska få en självklar plats i infrastrukturplaneringen. Vi konstaterar att regeringen väljer att i skrivelsen avvisa de flesta av Riksrevisionens rekommendationer och att regeringen bedömer att det inte finns ett behov av att ändra på lagen. Regeringen anser att väglagen redan i dag möjliggör friliggande cykelvägar och menar att anledningen till att cykelprojekt uteblir oftast är bristande finansiering. Vi vill framhålla att det är tydligt att de som faktiskt arbetar med frågorna inte delar den bilden. I sin granskning pekar Riksrevisionen på att företrädare för såväl Trafikverket som kommuner och regioner lyfter att tolkningen av väglagen i dag har en begränsande påverkan. Regionerna har t.ex. föreslagit att kravet på ett funktionellt samband mellan statliga vägar och cykelvägar ska tas bort, och även Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) argumenterar för att väglagen ska moderniseras för att göra det möjligt att bygga friliggande statliga cykelvägar. Samtidigt lyfter Trafikverket att lagens begränsningar riskerar att hindra de mest effektiva lösningarna när man bygger om statliga vägar. Sammanfattningsvis konstaterar vi att Riksrevisionen bedömer att tolkningen av väglagens förarbeten försämrar möjligheten att bygga en attraktiv och gen cykelinfrastruktur som ger hög framkomlighet. Det minskar sannolikt också kostnadseffektiviteten när det gäller att genomföra statliga vägåtgärder. Detta är ett hinder som försvårar utbyggnaden av cykelinfrastruktur, ökar kostnaderna, försämrar förutsättningarna för cykling och leder till sämre lösningar – eller inga lösningar alls. Vi menar därför att regeringen bör uppmärksamma och genomföra Riksrevisionens rekommendationer i skrivelse 2025/26:56. Regeringen bör skyndsamt återkomma med förslag till riksdagen om ändringar i väglagen för att stärka cyklingens status i infrastrukturplaneringen och göra det möjligt att bygga gång- och cykelvägar utan krav på allmän samfärdsel eller funktionellt samband med en statlig väg. Regeringen bör lämna förslag till riksdagen som i större utsträckning gör det möjligt att bygga friliggande statliga cykelvägar, framför allt genom att åtgärda de begränsningar som följer av tolkningen av begreppet allmän samfärdsel. Väglagen bör således ändras så att friliggande cykelvägar kan byggas utan samband med en anslutande bilväg. Vidare menar vi att regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att se över den interna princip som styr bedömningen av var statlig cykelinfrastruktur kan byggas, inte minst hur kravet på funktionellt samband mellan cykelväg och statlig väg har tolkats. Vi menar också att det är viktigt att ändra väglagen så att man säkerställer likvärdig markåtkomst för cykelvägar och vägar för motorfordonstrafik.

Utdrag ur reservationens ställningstagande.

Läs det ursprungliga förslaget och källan

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:328 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:898 av Magnus Manhammar (S), 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 34, 2025/26:3276 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 7, 2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 94, 2025/26:3684 av Mathias Bengtsson (KD), 2025/26:3850 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkandena 7 och 8, 2025/26:3855 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 1, 2025/26:3856 av Malin Östh m.fl. (V) i denna del och 2025/26:3857 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 6.

Utskottets förslag mot reservation 12 (S, V, C, MP)

Originalkälla · Sparad källfil
Kontrollsumma och källposition5488b273fb8fbcb26f2e93330a13bf7981cada9ae996ce579a6f82495936d123

/dokumentstatus/dokutskottsforslag/utskottsforslag/4

12. Friliggande cykelvägar, punkt 5 (S, V, C, MP) av Ulrika Heie (C), Mattias Ottosson (S), Åsa Karlsson (S), Kadir Kasirga (S), Malin Östh (V), Linus Lakso (MP), Zara Leghissa (S) och Inga-Lill Sjöblom (S). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:328 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:898 av Magnus Manhammar (S), 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 34, 2025/26:3276 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 7, 2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 94, 2025/26:3850 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkandena 7 och 8, 2025/26:3855 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 1, 2025/26:3856 av Malin Östh m.fl. (V) i denna del och 2025/26:3857 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 6 och bifaller delvis motion 2025/26:3684 av Mathias Bengtsson (KD). Ställningstagande Vi vill inledningsvis understryka att människor behöver ha fler möjligheter att förflytta sig och att det behöver finnas en mångfald av transportmedel också utanför tätorterna. Med moderna elcyklar har cykling blivit ett tydligare alternativ också på längre sträckor, och tillgången till cykelvägar behöver därmed öka även utanför tätorterna. Vi kan dock konstatera att myndigheternas tolkning av väglagen är ett hinder för en ökad cykling och en förbättrad cykelinfrastruktur. Väglagen styr i dag på så sätt att cykelvägar på landsbygden och utanför tätorterna i princip alltid måste läggas intill den allmänna vägen för motortrafik. Genom väglagens definition av vägar och kraven på s.k. funktionellt samband och allmän samfärdsel försvåras avsevärt möjligheten att få till smarta, gena och logiska cykelstråk. Vi konstaterar att detta har fått skarp kritik av Riksrevisionen. Vi kan konstatera att ett av de största hinder som Riksrevisionen tydligt identifierar i sin granskning är Trafikverkets restriktiva tolkning av väglagen. Trafikverkets tolkning av väglagens förarbeten innebär att Trafikverket anser att man måste placera cykelvägar i närheten av statliga vägar som behöver avlastas från cykeltrafiken. Kravet på att en cykelväg ska avlasta en väg medför även att Trafikverket anser att man inte kan bygga cykelvägar längs befintliga motorvägar eller på ställen där det inte finns en statlig väg som cykelvägen kan kopplas till. Vi konstaterar att detta ger problem i de fall där syftet med en ny cykelväg främst är tillgänglighetsförbättringar för cykeltrafiken. Det innebär att cykelleder utan koppling till bilvägar stoppas eftersom de inte anses ha ett funktionellt samband med trafik för allmän samfärdsel. Vi vill också peka på den viktiga aspekten att cykelbanor intill en större väg innebär en sämre miljö både upplevelsemässigt och hälsomässigt för cyklister, och innebär inte alltid heller den närmaste vägen. Riksrevisionen konstaterar att Trafikverkets tolkning av lagstiftningen har gjort det svårt att bygga fristående cykelvägar, även när viljan och finansieringen finns. Vi anser att kravet på att det ska finnas ett funktionellt samband med en statlig väg försvårar eller gör det omöjligt att bygga attraktiva och kostnadseffektiva cykelvägar. Detta leder till ett fragmentariskt cykelnät och till att ansvaret för viktiga regionala stråk hamnar mellan stolarna. Vi konstaterar att Riksrevisionen i sin granskning har pekat på olika problem som är kopplade till Trafikverkets tolkning av begreppen funktionellt samband och allmän samfärdsel. Vi menar att detta är särskilt problematiskt när det gäller pendlingsstråk mellan tätorter, där cykeln kan vara ett reellt alternativ till bilresor. Denna tolkning förhindrar bl.a. utbyggnaden av en säker cykelinfrastruktur längs motorvägar och större trafikleder, vilket enligt vår bedömning bromsar utvecklingen av en ökad och säker cykling i hela landet. Vi kan konstatera att dessa juridiska svårigheter länge har varit kända och att de behöver åtgärdas snarast. Vi vill därför att det blir tydligt att gång- och cykelvägar kan byggas även utan koppling till bilvägar. Staten behöver skapa möjligheter till fler friliggande cykelvägar och undanröja de juridiska hinder som i dag står i vägen. Att placera cykelvägar i närheten av en statlig väg försämrar enligt vår mening möjligheterna att bygga en effektiv och attraktiv cykelinfrastruktur. När en cykelväg inte definieras som allmän väg uppstår också oklarheter om ägande, ansvar och underhåll. Vi anser att det måste bli tydligt vem som ansvarar för drift och underhåll. Dessa ändringar måste ske skyndsamt för att cykeln ska få en självklar plats i infrastrukturplaneringen. Vi konstaterar att regeringen väljer att i skrivelsen avvisa de flesta av Riksrevisionens rekommendationer och att regeringen bedömer att det inte finns ett behov av att ändra på lagen. Regeringen anser att väglagen redan i dag möjliggör friliggande cykelvägar och menar att anledningen till att cykelprojekt uteblir oftast är bristande finansiering. Vi vill framhålla att det är tydligt att de som faktiskt arbetar med frågorna inte delar den bilden. I sin granskning pekar Riksrevisionen på att företrädare för såväl Trafikverket som kommuner och regioner lyfter att tolkningen av väglagen i dag har en begränsande påverkan. Regionerna har t.ex. föreslagit att kravet på ett funktionellt samband mellan statliga vägar och cykelvägar ska tas bort, och även Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) argumenterar för att väglagen ska moderniseras för att göra det möjligt att bygga friliggande statliga cykelvägar. Samtidigt lyfter Trafikverket att lagens begränsningar riskerar att hindra de mest effektiva lösningarna när man bygger om statliga vägar. Sammanfattningsvis konstaterar vi att Riksrevisionen bedömer att tolkningen av väglagens förarbeten försämrar möjligheten att bygga en attraktiv och gen cykelinfrastruktur som ger hög framkomlighet. Det minskar sannolikt också kostnadseffektiviteten när det gäller att genomföra statliga vägåtgärder. Detta är ett hinder som försvårar utbyggnaden av cykelinfrastruktur, ökar kostnaderna, försämrar förutsättningarna för cykling och leder till sämre lösningar – eller inga lösningar alls. Vi menar därför att regeringen bör uppmärksamma och genomföra Riksrevisionens rekommendationer i skrivelse 2025/26:56. Regeringen bör skyndsamt återkomma med förslag till riksdagen om ändringar i väglagen för att stärka cyklingens status i infrastrukturplaneringen och göra det möjligt att bygga gång- och cykelvägar utan krav på allmän samfärdsel eller funktionellt samband med en statlig väg. Regeringen bör lämna förslag till riksdagen som i större utsträckning gör det möjligt att bygga friliggande statliga cykelvägar, framför allt genom att åtgärda de begränsningar som följer av tolkningen av begreppet allmän samfärdsel. Väglagen bör således ändras så att friliggande cykelvägar kan byggas utan samband med en anslutande bilväg. Vidare menar vi att regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att se över den interna princip som styr bedömningen av var statlig cykelinfrastruktur kan byggas, inte minst hur kravet på funktionellt samband mellan cykelväg och statlig väg har tolkats. Vi menar också att det är viktigt att ändra väglagen så att man säkerställer likvärdig markåtkomst för cykelvägar och vägar för motorfordonstrafik.

Normaliserad textposition 414405–421779.

Originalkälla · Sparad källfil
Kontrollsumma och källposition5488b273fb8fbcb26f2e93330a13bf7981cada9ae996ce579a6f82495936d123

/dokumentstatus/dokutskottsforslag/utskottsforslag/4

Hur röstade partierna?

Ja: 149 · Nej: 146 · Avstår: 0 · Frånvarande: 54

Socialdemokraterna

Ja: 0 · Nej: 92 · Avstår: 0 · Frånvarande: 14

Moderaterna

Ja: 59 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 9

Sverigedemokraterna

Ja: 57 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 13

Vänsterpartiet

Ja: 0 · Nej: 19 · Avstår: 0 · Frånvarande: 3

Centerpartiet

Ja: 0 · Nej: 17 · Avstår: 0 · Frånvarande: 7

Kristdemokraterna

Ja: 17 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 2

Liberalerna

Ja: 14 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 2

Miljöpartiet

Ja: 0 · Nej: 15 · Avstår: 0 · Frånvarande: 3

De enskilda ledamöterna

Gruppen vid rösten styr jämförelsen. Frånvaro och avstående är egna kategorier.

LedamotGrupp vid röstenRegistrerad röstJämförelse och anmälan
Adam MarttinenSDJa
Adam ReuterskiöldMJa
Adrian MagnussonSNej
Agneta NilssonSNej
Aida BirinxhikuSNej
Alexander ChristianssonSDJa
Alexandra AnstrellMJa
Alexandra VölkerSNej
Alireza AkhondiCNej
Amanda LindMPNej
Amanda PalmstiernaMPFrånvarande
Anders AlftbergSDJa
Anders EkegrenLJa
Anders KarlssonCNej
Anders W JonssonCNej
Anders YgemanSNej
Anders ÅdahlCFrånvarande
Andrea Andersson TayVNej
Andreas Lennkvist ManriquezVNej
Angelica LundbergSDJa
Angelika BengtssonSDJa
Ann-Charlotte Hammar JohnssonMJa
Ann-Christine FrohmSDJa
Ann-Sofie AlmMJa
Ann-Sofie LifvenhageMJa
Anna LassesCNej
Anna VikströmSNej
Anna WallentheimSNej
Anna af SillénMJa
Anna-Belle StrömbergSNej
Anna-Caren SätherbergSNej
Anna-Lena HedbergSDFrånvarande
Anne-Li SjölundCNej
Annika HirvonenMPNej
Annika StrandhällSNej
Arber GashiSFrånvarande
Ardalan ShekarabiSNej
Arin KarapetMJa
Aron EmilssonSDFrånvarande
Aylin NouriSFrånvarande
Azadeh RojhanSNej
Azra MuranovicSNej
Birger LahtiVNej
Björn SöderSDFrånvarande
Björn TidlandSDJa
Björn WiechelSNej
Blåvitt ElofssonSNej
Bo BromanSDJa
Boriana ÅbergMJa
Camilla BrodinKDJa
Camilla BrunsbergMJa
Camilla HansénMPNej
Camilla Rinaldo MillerKDJa
Carina ÖdebrinkSNej
Carita BoulwénSDFrånvarande
Carl NordblomMJa
Caroline Helmersson OlssonSNej
Caroline HögströmMJa
Catarina DeremarCFrånvarande
Cecilia EngströmKDFrånvarande
Cecilia GustafssonMJa
Cecilia RönnLFrånvarande
Charlotte NordströmMJa
Charlotte QuenselSDJa
Chris DahlqvistSDJa
Christian CarlssonKDJa
Christian LindefjärdSDJa
Christofer BergenblockCNej
Ciczie WeidbyVNej
Clara ArandaSDJa
Crister CarlssonMJa
Dan HovskärKDJa
Daniel BäckströmCNej
Daniel HelldénMPNej
Daniel PerssonSDFrånvarande
Daniel Riazat-NejTidigare grupp V: Samma
Daniel Vencu Velasquez CastroSNej
David JosefssonMJa
David PerezSDJa
Denis BegicSNej
Dennis DioukarevSDJa
Dzenan CisijaSNej
Edward RiedlMJa
Elin NilssonLJa
Elisabeth Thand RingqvistCFrånvarande
Ellen JunttiMJa
Elsa Widding-JaTidigare grupp SD: Samma
Emma Ahlström KösterMJa
Emma NohrénMPFrånvarande
Eric PalmqvistSDJa
Eric WestrothSDJa
Erik EzeliusSNej
Erik HellsbornSDJa
Erik OttosonMJa
Eva LindhSNej
Ewa Pihl KrabbeSNej
Fredrik AhlstedtMJa
Fredrik LindahlSDJa
Fredrik Lundh SammeliSNej
Fredrik MalmLJa
Fredrik OlovssonSFrånvarande
Gudrun BrunegårdKDJa
Gudrun NordborgVNej
Gulan AvciLJa
Gunilla CarlssonSNej
Gustaf GöthbergMFrånvarande
Gustaf LantzSNej
Hanna GunnarssonVNej
Hanna WesterénSFrånvarande
Hans EklindKDJa
Hans EkströmSNej
Helena BouvengMJa
Helena GellermanLJa
Helena LindahlCNej
Helena StorckenfeldtMFrånvarande
Helena VilhelmssonCFrånvarande
Helene OdenjungLJa
Helén PetterssonSNej
Heléne BjörklundSNej
Henrik VingeSDFrånvarande
Håkan SvennelingVNej
Ida DrouggeMJa
Ida Ekeroth ClaussonSNej
Ida GabrielssonVFrånvarande
Ida KarkiainenSNej
Ilona Szatmári WaldauVNej
Inga-Lill SjöblomSNej
Ingela Nylund WatzSNej
Ingemar KihlströmKDJa
Isabell MixterVNej
Isak FromSNej
Jacob RisbergMPNej
Jakob OlofsgårdLJa
Jamal El-Haj-NejTidigare grupp S: Samma
Jan EricsonMJa
Jan RiiseMPNej
Janine Alm EricsonMPNej
Jennie NilssonSNej
Jennie WernängMJa
Jesper Skalberg KarlssonMJa
Jessica RodénSNej
Jessica StegrudSDFrånvarande
Jessica WetterlingVNej
Jimmie ÅkessonSDFrånvarande
Jimmy StåhlSDJa
Joakim JärrebringSNej
Joakim SandellSNej
Joanna LewerentzMJa
Joar ForssellLJa
Johan AnderssonSFrånvarande
Johan BüserSNej
Johan LöfstrandSNej
Johanna HaraldssonSNej
Johanna RantsiMJa
John E WeinerhallMJa
John WidegrenMFrånvarande
Johnny SvedinSDJa
Jonas AnderssonSDJa
Jonathan SvenssonSNej
Josef FranssonSDJa
Josefin MalmqvistMFrånvarande
Julia KronlidSDJa
Jytte GutelandSNej
Jörgen BerglundMJa
Jörgen GrubbSDJa
Kadir KasirgaSNej
Kajsa FredholmVNej
Kalle OlssonSNej
Karin EnströmMJa
Karin RågsjöVNej
Karin SundinSNej
Katarina LuhrMPFrånvarande
Katarina TolgforsMFrånvarande
Katja Nyberg-FrånvarandeTidigare grupp SD: Frånvarande
Kenneth G ForslundSFrånvarande
Kent KumpulaSDJa
Kerstin LundgrenCNej
Kjell JanssonMJa
Kjell-Arne OttossonKDJa
Kristina Axén OlinMJa
Kristoffer LindbergSNej
Laila NaraghiSNej
Larry SöderKDJa
Lars AnderssonSDJa
Lars BeckmanMJa
Lars EngsundMJa
Lars IsacssonSNej
Lars JilmstadMJa
Lars JohnssonMJa
Lars Mejern LarssonSNej
Lars PüssMJa
Lars-Ingvar LjungmanMJa
Lawen RedarSNej
Leif NysmedSNej
Leila Ali ElmiMPNej
Lena HallengrenSNej
Lena JohanssonSNej
Lena MalmSNej
Leonid YurkovskiySDJa
Lili AndréKDJa
Lina NordquistLJa
Linda LindbergSDJa
Linnéa WickmanSNej
Linus LaksoMPNej
Linus SköldSNej
Lorena Delgado Varas-NejTidigare grupp V: Samma
Lotta Johnsson FornarveVNej
Louise EklundLJa
Louise ThunströmSNej
Ludvig AsplingSDJa
Ludvig CeimertzMJa
Madeleine AtlasCNej
Magdalena AnderssonSFrånvarande
Magdalena ThuressonMFrånvarande
Magnus BerntssonKDJa
Magnus JacobssonKDJa
Magnus ManhammarSNej
Magnus OscarssonKDFrånvarande
Magnus PerssonSDJa
Magnus ResareMJa
Maj KarlssonVFrånvarande
Malcolm Momodou JallowVFrånvarande
Malin BjörkCNej
Malin DanielssonLJa
Malin HöglundMJa
Malin LarssonSNej
Malin ÖsthVNej
Malte Tängmark RoosMPNej
Margareta CederfeltMJa
Maria StockhausMJa
Marianne FundahnSNej
Marie NicholsonMJa
Marie OlssonSFrånvarande
Marie-Louise Hänel SandströmMJa
Markus KallifatidesSNej
Markus SelinSNej
Markus WiechelSDJa
Marléne Lund KopparklintMJa
Martin KinnunenSDFrånvarande
Martin MelinLJa
Martin WestmontSDJa
Martin ÅdahlCFrånvarande
Martina JohanssonCNej
Matheus EnholmSDJa
Mathias BengtssonKDJa
Mathias TegnérSNej
Matilda ErnkransSNej
Mats ArkhemSDJa
Mats BerglundMPNej
Mats GreenMFrånvarande
Mats HellhoffSDJa
Mats PerssonLFrånvarande
Mats WikingSNej
Mattias Bäckström JohanssonSDJa
Mattias Eriksson FalkSDJa
Mattias JonssonSNej
Mattias KarlssonMFrånvarande
Mattias KarlssonSDFrånvarande
Mattias OttossonSNej
Mattias VepsäSNej
Mauricio RojasLJa
Merit Frost LindbergMJa
Michael RubbestadSDJa
Mikael DahlqvistSNej
Mikael DambergSNej
Mikael DamsgaardMJa
Mikael EskilanderssonSDJa
Mikael LarssonCNej
Mikael OscarssonKDJa
Mirja RäihäSNej
Mona OlinSDFrånvarande
Monica HaiderSNej
Morgan JohanssonSNej
Muharrem DemirokCNej
Nadja AwadVNej
Niels Paarup-PetersenCFrånvarande
Niklas KarlssonSNej
Niklas SigvardssonSNej
Nils Seye LarsenMPNej
Nima Gholam Ali PourSDJa
Nooshi DadgostarVNej
Noria ManouchiMJa
Ola MöllerSNej
Oliver RosengrenMJa
Olle ThorellSFrånvarande
Oscar SjöstedtSDJa
Oskar SvärdMJa
Patrick ReslowSDJa
Patrik BjörckSNej
Patrik JönssonSDJa
Patrik KarlsonLJa
Patrik LundqvistSFrånvarande
Peder BjörkSNej
Per SöderlundSDJa
Per-Arne HåkanssonSNej
Peter HedbergSFrånvarande
Peter HultqvistSNej
Peter OllénMFrånvarande
Petter LöbergSNej
Pia TrollehjelmSDJa
Pontus Andersson GarpvallSDJa
Rashid FarivarSDJa
Rasmus GiertzSDJa
Rebecka Le MoineMPNej
Richard JomshofSDJa
Rickard NordinCNej
Robert OlesenSNej
Robert StenkvistSDJa
Roger HedlundSDFrånvarande
Roland UtbultKDJa
Rose-Marie CarlssonSNej
Runar FilperSDJa
Saila QuicklundMJa
Samuel Gonzalez WestlingVNej
Sanna BackeskogSNej
Sanne LennströmSNej
Sara GilleSDJa
Sara-Lena Bjälkö-JaTidigare grupp SD: Samma
Serkan KöseSNej
Sofia AmlohSFrånvarande
Sofia SkönnbrinkSNej
Staffan EklöfSDJa
Stefan OlssonMJa
Sten BerghedenMJa
Stina LarssonCFrånvarande
Susanne NordströmMJa
Teresa CarvalhoSNej
Thomas MorellSDJa
Thomas RagnarssonMJa
Tobias AnderssonSDFrånvarande
Tomas KronståhlSNej
Tony HaddouVNej
Torsten ElofssonKDJa
Ulf HolmMPNej
Ulf LindholmSDJa
Ulrik NilssonMJa
Ulrika HeieCNej
Ulrika HeindorffMJa
Ulrika LiljebergCNej
Ulrika WesterlundMPNej
Vasiliki TsouplakiVNej
Victoria TiblomSDJa
Viktor WärnickMJa
Yasmine ErikssonSDJa
Yusuf AydinKDJa
Zara LeghissaSNej
Åsa ErikssonSFrånvarande
Åsa KarlssonSNej
Åsa WestlundSFrånvarande

Hämta samtliga röster och källreferenser som JSON · Riksdagens voteringskälla

Förslag och dokument i ärendet

Utskottens förslag – betänkanden: Cykelfrågor

Ledamöternas förslag – motioner: Ett hållbart och tillgängligt transportsystem för framtiden

Ledamöternas förslag – motioner: Mobilförbud på cykel

Ledamöternas förslag – motioner: Nationell satsning på cykelinfrastruktur i Roslagen och liknande landsbygdsområden

Ledamöternas förslag – motioner: 1,5 meters avstånd vid omkörning av cyklist

Ledamöternas förslag – motioner: Satsning på cykelbanor

Ledamöternas förslag – motioner: Reglerad användning av elsparkcyklar

Ledamöternas förslag – motioner: Livskraft och framtidstro på Sveriges landsbygder

Ledamöternas förslag – motioner: Cykling på rätt villkor

Ledamöternas förslag – motioner: Ett utsläppsfritt och transporteffektivt samhälle

Ledamöternas förslag – motioner: Cykeln - ett centralt transportslag för omställningen

Ledamöternas förslag – motioner: Ökad trafiksäkerhet för unga mopedister på landsbygden

Ledamöternas förslag – motioner: En grön klimathandlingsplan 2026

Ledamöternas förslag – motioner: En folkrörelse för klimatet

Ledamöternas förslag – motioner: Skärpta regler för elsparkcyklar, för ökad säkerhet

Ledamöternas förslag – motioner: Transportpolitik för Sveriges trygghet, konkurrenskraft och jämlikhet

Ledamöternas förslag – motioner: Förenklade planeringsprocesser för gång- och cykelvägar

Ledamöternas förslag – motioner: Fler cykelvägar på landsbygden

Ledamöternas förslag – motioner: Införande av hjälmtvång för alla som färdas med elsparkcykel

Ledamöternas förslag – motioner: En infrastruktur som fungerar i hela landet

Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av skr. 2025/26:56 Riksrevisionens rapport om statens arbete med att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken

Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av skr. 2025/26:56 Riksrevisionens rapport om statens arbete med att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken

Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av skr. 2025/26:56 Riksrevisionens rapport om statens arbete med att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken

Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av skr. 2025/26:56 Riksrevisionens rapport om statens arbete med att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken

Ledamöternas förslag – motioner: Cyklar på cykelbanan

Ledamöternas förslag – motioner: Kommunalt självbestämmande gällande uthyrbara elsparkcyklar

Ledamöternas förslag – motioner: Lag på cykelhjälm upp till myndig ålder

Ledamöternas förslag – motioner: Ökad möjlighet att bygga friliggande statliga cykelvägar för att förbättra cykelinfrastrukturen

Ledamöternas förslag – motioner: Krav på hjälm för alla Sveriges cyklister

Regeringens förslag – propositioner: Riksrevisionens rapport om statens arbete med att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken

Kammarens protokoll: Protokoll 2025/26:95 Måndagen den 23 mars

Kammarens protokoll: Protokoll 2025/26:97 Onsdagen den 25 mars

Riksdagens besked – riksdagsskrivelser: Riksdagsskrivelse 2025/26:198

Källa och användning av röstdata

Källa: Sveriges riksdag. Riksdagens öppna data får användas och spridas vidare med källangivelse enligt deras användningsvillkor.

Riksdagens originaldata (JSON) · Riksdagens användningsvillkor

Märkningen gäller Riksdagens originaldata. Våra sammanställningar, AI-bedömningar och material från andra källor omfattas inte av denna licensuppgift. Riksdag data beslut är en fristående tjänst.