Ja innebar
Avslå den begäran som motionen eller motionerna tar upp i just den här punkten.
Den här beslutspunkten gällde Friliggande cykelvägar. Läs ja- och nej-alternativen var för sig; de gäller denna punkt och inte automatiskt hela ärendet.
2026-03-25 · 2025/26:TU13 · punkt 5 · sakfrågan
Avslå den begäran som motionen eller motionerna tar upp i just den här punkten.
Stödja det alternativa förslaget i reservation 12 (S, V, C, MP). Innehållet i motförslaget återges nedan.
Vi vill inledningsvis understryka att människor behöver ha fler möjligheter att förflytta sig och att det behöver finnas en mångfald av transportmedel också utanför tätorterna. Med moderna elcyklar har cykling blivit ett tydligare alternativ också på längre sträckor, och tillgången till cykelvägar behöver därmed öka även utanför tätorterna. Vi kan dock konstatera att myndigheternas tolkning av väglagen är ett hinder för en ökad cykling och en förbättrad cykelinfrastruktur. Väglagen styr i dag på så sätt att cykelvägar på landsbygden och utanför tätorterna i princip alltid måste läggas intill den allmänna vägen för motortrafik. Genom väglagens definition av vägar och kraven på s.k. funktionellt samband och allmän samfärdsel försvåras avsevärt möjligheten att få till smarta, gena och logiska cykelstråk. Vi konstaterar att detta har fått skarp kritik av Riksrevisionen. Vi kan konstatera att ett av de största hinder som Riksrevisionen tydligt identifierar i sin granskning är Trafikverkets restriktiva tolkning av väglagen. Trafikverkets tolkning av väglagens förarbeten innebär att Trafikverket anser att man måste placera cykelvägar i närheten av statliga vägar som behöver avlastas från cykeltrafiken. Kravet på att en cykelväg ska avlasta en väg medför även att Trafikverket anser att man inte kan bygga cykelvägar längs befintliga motorvägar eller på ställen där det inte finns en statlig väg som cykelvägen kan kopplas till. Vi konstaterar att detta ger problem i de fall där syftet med en ny cykelväg främst är tillgänglighetsförbättringar för cykeltrafiken. Det innebär att cykelleder utan koppling till bilvägar stoppas eftersom de inte anses ha ett funktionellt samband med trafik för allmän samfärdsel. Vi vill också peka på den viktiga aspekten att cykelbanor intill en större väg innebär en sämre miljö både upplevelsemässigt och hälsomässigt för cyklister, och innebär inte alltid heller den närmaste vägen. Riksrevisionen konstaterar att Trafikverkets tolkning av lagstiftningen har gjort det svårt att bygga fristående cykelvägar, även när viljan och finansieringen finns. Vi anser att kravet på att det ska finnas ett funktionellt samband med en statlig väg försvårar eller gör det omöjligt att bygga attraktiva och kostnadseffektiva cykelvägar. Detta leder till ett fragmentariskt cykelnät och till att ansvaret för viktiga regionala stråk hamnar mellan stolarna. Vi konstaterar att Riksrevisionen i sin granskning har pekat på olika problem som är kopplade till Trafikverkets tolkning av begreppen funktionellt samband och allmän samfärdsel. Vi menar att detta är särskilt problematiskt när det gäller pendlingsstråk mellan tätorter, där cykeln kan vara ett reellt alternativ till bilresor. Denna tolkning förhindrar bl.a. utbyggnaden av en säker cykelinfrastruktur längs motorvägar och större trafikleder, vilket enligt vår bedömning bromsar utvecklingen av en ökad och säker cykling i hela landet. Vi kan konstatera att dessa juridiska svårigheter länge har varit kända och att de behöver åtgärdas snarast. Vi vill därför att det blir tydligt att gång- och cykelvägar kan byggas även utan koppling till bilvägar. Staten behöver skapa möjligheter till fler friliggande cykelvägar och undanröja de juridiska hinder som i dag står i vägen. Att placera cykelvägar i närheten av en statlig väg försämrar enligt vår mening möjligheterna att bygga en effektiv och attraktiv cykelinfrastruktur. När en cykelväg inte definieras som allmän väg uppstår också oklarheter om ägande, ansvar och underhåll. Vi anser att det måste bli tydligt vem som ansvarar för drift och underhåll. Dessa ändringar måste ske skyndsamt för att cykeln ska få en självklar plats i infrastrukturplaneringen. Vi konstaterar att regeringen väljer att i skrivelsen avvisa de flesta av Riksrevisionens rekommendationer och att regeringen bedömer att det inte finns ett behov av att ändra på lagen. Regeringen anser att väglagen redan i dag möjliggör friliggande cykelvägar och menar att anledningen till att cykelprojekt uteblir oftast är bristande finansiering. Vi vill framhålla att det är tydligt att de som faktiskt arbetar med frågorna inte delar den bilden. I sin granskning pekar Riksrevisionen på att företrädare för såväl Trafikverket som kommuner och regioner lyfter att tolkningen av väglagen i dag har en begränsande påverkan. Regionerna har t.ex. föreslagit att kravet på ett funktionellt samband mellan statliga vägar och cykelvägar ska tas bort, och även Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) argumenterar för att väglagen ska moderniseras för att göra det möjligt att bygga friliggande statliga cykelvägar. Samtidigt lyfter Trafikverket att lagens begränsningar riskerar att hindra de mest effektiva lösningarna när man bygger om statliga vägar. Sammanfattningsvis konstaterar vi att Riksrevisionen bedömer att tolkningen av väglagens förarbeten försämrar möjligheten att bygga en attraktiv och gen cykelinfrastruktur som ger hög framkomlighet. Det minskar sannolikt också kostnadseffektiviteten när det gäller att genomföra statliga vägåtgärder. Detta är ett hinder som försvårar utbyggnaden av cykelinfrastruktur, ökar kostnaderna, försämrar förutsättningarna för cykling och leder till sämre lösningar – eller inga lösningar alls. Vi menar därför att regeringen bör uppmärksamma och genomföra Riksrevisionens rekommendationer i skrivelse 2025/26:56. Regeringen bör skyndsamt återkomma med förslag till riksdagen om ändringar i väglagen för att stärka cyklingens status i infrastrukturplaneringen och göra det möjligt att bygga gång- och cykelvägar utan krav på allmän samfärdsel eller funktionellt samband med en statlig väg. Regeringen bör lämna förslag till riksdagen som i större utsträckning gör det möjligt att bygga friliggande statliga cykelvägar, framför allt genom att åtgärda de begränsningar som följer av tolkningen av begreppet allmän samfärdsel. Väglagen bör således ändras så att friliggande cykelvägar kan byggas utan samband med en anslutande bilväg. Vidare menar vi att regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att se över den interna princip som styr bedömningen av var statlig cykelinfrastruktur kan byggas, inte minst hur kravet på funktionellt samband mellan cykelväg och statlig väg har tolkats. Vi menar också att det är viktigt att ändra väglagen så att man säkerställer likvärdig markåtkomst för cykelvägar och vägar för motorfordonstrafik.
Utdrag ur reservationens ställningstagande.
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:328 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:898 av Magnus Manhammar (S), 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 34, 2025/26:3276 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 7, 2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 94, 2025/26:3684 av Mathias Bengtsson (KD), 2025/26:3850 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkandena 7 och 8, 2025/26:3855 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 1, 2025/26:3856 av Malin Östh m.fl. (V) i denna del och 2025/26:3857 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 6.
Utskottets förslag mot reservation 12 (S, V, C, MP)
5488b273fb8fbcb26f2e93330a13bf7981cada9ae996ce579a6f82495936d123/dokumentstatus/dokutskottsforslag/utskottsforslag/4
12. Friliggande cykelvägar, punkt 5 (S, V, C, MP) av Ulrika Heie (C), Mattias Ottosson (S), Åsa Karlsson (S), Kadir Kasirga (S), Malin Östh (V), Linus Lakso (MP), Zara Leghissa (S) och Inga-Lill Sjöblom (S). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:328 av Malin Östh m.fl. (V) yrkande 3, 2025/26:898 av Magnus Manhammar (S), 2025/26:3185 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 34, 2025/26:3276 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 7, 2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkande 94, 2025/26:3850 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkandena 7 och 8, 2025/26:3855 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 1, 2025/26:3856 av Malin Östh m.fl. (V) i denna del och 2025/26:3857 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 6 och bifaller delvis motion 2025/26:3684 av Mathias Bengtsson (KD). Ställningstagande Vi vill inledningsvis understryka att människor behöver ha fler möjligheter att förflytta sig och att det behöver finnas en mångfald av transportmedel också utanför tätorterna. Med moderna elcyklar har cykling blivit ett tydligare alternativ också på längre sträckor, och tillgången till cykelvägar behöver därmed öka även utanför tätorterna. Vi kan dock konstatera att myndigheternas tolkning av väglagen är ett hinder för en ökad cykling och en förbättrad cykelinfrastruktur. Väglagen styr i dag på så sätt att cykelvägar på landsbygden och utanför tätorterna i princip alltid måste läggas intill den allmänna vägen för motortrafik. Genom väglagens definition av vägar och kraven på s.k. funktionellt samband och allmän samfärdsel försvåras avsevärt möjligheten att få till smarta, gena och logiska cykelstråk. Vi konstaterar att detta har fått skarp kritik av Riksrevisionen. Vi kan konstatera att ett av de största hinder som Riksrevisionen tydligt identifierar i sin granskning är Trafikverkets restriktiva tolkning av väglagen. Trafikverkets tolkning av väglagens förarbeten innebär att Trafikverket anser att man måste placera cykelvägar i närheten av statliga vägar som behöver avlastas från cykeltrafiken. Kravet på att en cykelväg ska avlasta en väg medför även att Trafikverket anser att man inte kan bygga cykelvägar längs befintliga motorvägar eller på ställen där det inte finns en statlig väg som cykelvägen kan kopplas till. Vi konstaterar att detta ger problem i de fall där syftet med en ny cykelväg främst är tillgänglighetsförbättringar för cykeltrafiken. Det innebär att cykelleder utan koppling till bilvägar stoppas eftersom de inte anses ha ett funktionellt samband med trafik för allmän samfärdsel. Vi vill också peka på den viktiga aspekten att cykelbanor intill en större väg innebär en sämre miljö både upplevelsemässigt och hälsomässigt för cyklister, och innebär inte alltid heller den närmaste vägen. Riksrevisionen konstaterar att Trafikverkets tolkning av lagstiftningen har gjort det svårt att bygga fristående cykelvägar, även när viljan och finansieringen finns. Vi anser att kravet på att det ska finnas ett funktionellt samband med en statlig väg försvårar eller gör det omöjligt att bygga attraktiva och kostnadseffektiva cykelvägar. Detta leder till ett fragmentariskt cykelnät och till att ansvaret för viktiga regionala stråk hamnar mellan stolarna. Vi konstaterar att Riksrevisionen i sin granskning har pekat på olika problem som är kopplade till Trafikverkets tolkning av begreppen funktionellt samband och allmän samfärdsel. Vi menar att detta är särskilt problematiskt när det gäller pendlingsstråk mellan tätorter, där cykeln kan vara ett reellt alternativ till bilresor. Denna tolkning förhindrar bl.a. utbyggnaden av en säker cykelinfrastruktur längs motorvägar och större trafikleder, vilket enligt vår bedömning bromsar utvecklingen av en ökad och säker cykling i hela landet. Vi kan konstatera att dessa juridiska svårigheter länge har varit kända och att de behöver åtgärdas snarast. Vi vill därför att det blir tydligt att gång- och cykelvägar kan byggas även utan koppling till bilvägar. Staten behöver skapa möjligheter till fler friliggande cykelvägar och undanröja de juridiska hinder som i dag står i vägen. Att placera cykelvägar i närheten av en statlig väg försämrar enligt vår mening möjligheterna att bygga en effektiv och attraktiv cykelinfrastruktur. När en cykelväg inte definieras som allmän väg uppstår också oklarheter om ägande, ansvar och underhåll. Vi anser att det måste bli tydligt vem som ansvarar för drift och underhåll. Dessa ändringar måste ske skyndsamt för att cykeln ska få en självklar plats i infrastrukturplaneringen. Vi konstaterar att regeringen väljer att i skrivelsen avvisa de flesta av Riksrevisionens rekommendationer och att regeringen bedömer att det inte finns ett behov av att ändra på lagen. Regeringen anser att väglagen redan i dag möjliggör friliggande cykelvägar och menar att anledningen till att cykelprojekt uteblir oftast är bristande finansiering. Vi vill framhålla att det är tydligt att de som faktiskt arbetar med frågorna inte delar den bilden. I sin granskning pekar Riksrevisionen på att företrädare för såväl Trafikverket som kommuner och regioner lyfter att tolkningen av väglagen i dag har en begränsande påverkan. Regionerna har t.ex. föreslagit att kravet på ett funktionellt samband mellan statliga vägar och cykelvägar ska tas bort, och även Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) argumenterar för att väglagen ska moderniseras för att göra det möjligt att bygga friliggande statliga cykelvägar. Samtidigt lyfter Trafikverket att lagens begränsningar riskerar att hindra de mest effektiva lösningarna när man bygger om statliga vägar. Sammanfattningsvis konstaterar vi att Riksrevisionen bedömer att tolkningen av väglagens förarbeten försämrar möjligheten att bygga en attraktiv och gen cykelinfrastruktur som ger hög framkomlighet. Det minskar sannolikt också kostnadseffektiviteten när det gäller att genomföra statliga vägåtgärder. Detta är ett hinder som försvårar utbyggnaden av cykelinfrastruktur, ökar kostnaderna, försämrar förutsättningarna för cykling och leder till sämre lösningar – eller inga lösningar alls. Vi menar därför att regeringen bör uppmärksamma och genomföra Riksrevisionens rekommendationer i skrivelse 2025/26:56. Regeringen bör skyndsamt återkomma med förslag till riksdagen om ändringar i väglagen för att stärka cyklingens status i infrastrukturplaneringen och göra det möjligt att bygga gång- och cykelvägar utan krav på allmän samfärdsel eller funktionellt samband med en statlig väg. Regeringen bör lämna förslag till riksdagen som i större utsträckning gör det möjligt att bygga friliggande statliga cykelvägar, framför allt genom att åtgärda de begränsningar som följer av tolkningen av begreppet allmän samfärdsel. Väglagen bör således ändras så att friliggande cykelvägar kan byggas utan samband med en anslutande bilväg. Vidare menar vi att regeringen bör ge Trafikverket i uppdrag att se över den interna princip som styr bedömningen av var statlig cykelinfrastruktur kan byggas, inte minst hur kravet på funktionellt samband mellan cykelväg och statlig väg har tolkats. Vi menar också att det är viktigt att ändra väglagen så att man säkerställer likvärdig markåtkomst för cykelvägar och vägar för motorfordonstrafik.
Normaliserad textposition 414405–421779.
5488b273fb8fbcb26f2e93330a13bf7981cada9ae996ce579a6f82495936d123/dokumentstatus/dokutskottsforslag/utskottsforslag/4
Ja: 149 · Nej: 146 · Avstår: 0 · Frånvarande: 54
Ja: 0 · Nej: 92 · Avstår: 0 · Frånvarande: 14
Ja: 59 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 9
Ja: 57 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 13
Ja: 0 · Nej: 19 · Avstår: 0 · Frånvarande: 3
Ja: 0 · Nej: 17 · Avstår: 0 · Frånvarande: 7
Ja: 17 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 2
Ja: 14 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 2
Ja: 0 · Nej: 15 · Avstår: 0 · Frånvarande: 3
Gruppen vid rösten styr jämförelsen. Frånvaro och avstående är egna kategorier.
Hämta samtliga röster och källreferenser som JSON · Riksdagens voteringskälla
Utskottens förslag – betänkanden: Cykelfrågor
Ledamöternas förslag – motioner: Ett hållbart och tillgängligt transportsystem för framtiden
Ledamöternas förslag – motioner: Mobilförbud på cykel
Ledamöternas förslag – motioner: Nationell satsning på cykelinfrastruktur i Roslagen och liknande landsbygdsområden
Ledamöternas förslag – motioner: 1,5 meters avstånd vid omkörning av cyklist
Ledamöternas förslag – motioner: Satsning på cykelbanor
Ledamöternas förslag – motioner: Reglerad användning av elsparkcyklar
Ledamöternas förslag – motioner: Livskraft och framtidstro på Sveriges landsbygder
Ledamöternas förslag – motioner: Cykling på rätt villkor
Ledamöternas förslag – motioner: Ett utsläppsfritt och transporteffektivt samhälle
Ledamöternas förslag – motioner: Cykeln - ett centralt transportslag för omställningen
Ledamöternas förslag – motioner: Ökad trafiksäkerhet för unga mopedister på landsbygden
Ledamöternas förslag – motioner: En grön klimathandlingsplan 2026
Ledamöternas förslag – motioner: En folkrörelse för klimatet
Ledamöternas förslag – motioner: Skärpta regler för elsparkcyklar, för ökad säkerhet
Ledamöternas förslag – motioner: Transportpolitik för Sveriges trygghet, konkurrenskraft och jämlikhet
Ledamöternas förslag – motioner: Förenklade planeringsprocesser för gång- och cykelvägar
Ledamöternas förslag – motioner: Fler cykelvägar på landsbygden
Ledamöternas förslag – motioner: Införande av hjälmtvång för alla som färdas med elsparkcykel
Ledamöternas förslag – motioner: En infrastruktur som fungerar i hela landet
Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av skr. 2025/26:56 Riksrevisionens rapport om statens arbete med att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken
Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av skr. 2025/26:56 Riksrevisionens rapport om statens arbete med att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken
Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av skr. 2025/26:56 Riksrevisionens rapport om statens arbete med att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken
Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av skr. 2025/26:56 Riksrevisionens rapport om statens arbete med att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken
Ledamöternas förslag – motioner: Cyklar på cykelbanan
Ledamöternas förslag – motioner: Kommunalt självbestämmande gällande uthyrbara elsparkcyklar
Ledamöternas förslag – motioner: Lag på cykelhjälm upp till myndig ålder
Ledamöternas förslag – motioner: Ökad möjlighet att bygga friliggande statliga cykelvägar för att förbättra cykelinfrastrukturen
Ledamöternas förslag – motioner: Krav på hjälm för alla Sveriges cyklister
Regeringens förslag – propositioner: Riksrevisionens rapport om statens arbete med att förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken
Kammarens protokoll: Protokoll 2025/26:95 Måndagen den 23 mars
Kammarens protokoll: Protokoll 2025/26:97 Onsdagen den 25 mars
Riksdagens besked – riksdagsskrivelser: Riksdagsskrivelse 2025/26:198
Källa: Sveriges riksdag. Riksdagens öppna data får användas och spridas vidare med källangivelse enligt deras användningsvillkor.
Riksdagens originaldata (JSON) · Riksdagens användningsvillkor
Märkningen gäller Riksdagens originaldata. Våra sammanställningar, AI-bedömningar och material från andra källor omfattas inte av denna licensuppgift. Riksdag data beslut är en fristående tjänst.