Ja innebar
Avslå den begäran som motionen eller motionerna tar upp i just den här punkten.
Omröstningen gällde avslag på propositionen i ärendet ”Ett nytt regelverk för bygglov”. Röstalternativen gäller denna beslutspunkt, inte alla förslag i ärendet.
2025-10-22 · 2025/26:CU2 · punkt 1 · sakfrågan
Avslå den begäran som motionen eller motionerna tar upp i just den här punkten.
Stödja det alternativa förslaget i reservation 1 (V). Innehållet i motförslaget återges nedan.
Jag välkomnar regeringens intention att skapa ett enklare och mer ändamålsenligt regelverk. Förslagen i propositionen är dock inte tillräckligt genomarbetade. På vissa områden hade förslagen till förenklingar kunnat gå längre, medan förslagen på andra områden snarare gör byggprocessen mer komplicerad. Inte heller har förslagens konsekvenser för den kommunala myndighetsutövningen eller för våra byggda livsmiljöer blivit tillräckligt belysta. Jag vill framhålla att det på senare år har gjorts många mindre justeringar av olika delar av byggregelverket, och denna gång gäller det den del av regelverket som gäller bygglov. Jag har svårt att se hur ytterligare en sådan ”deloptimering” av regelverket ska kunna skapa en effektivare lagstiftning. Enligt min mening har ändringarna på senare år sammantaget gjort byggregelverket än mer komplext och snårigt. Förenklingar som bidrar till ökad jämlikhet, hållbarhet och större tillgång till bostäder kräver en bredare utredning. Förändringar måste i grunden göras mer samlat än vad som hittills varit fallet. Mot denna bakgrund anser jag att propositionen bör avslås. Förslagen är vidare inte tillräckligt genomarbetade på utredningsnivå och utgör därför inte en tillräckligt bra grund för ny lagstiftning. Detta är en kritik som jag delar med många remissinstanser. Med tanke på omfattningen av de föreslagna ändringarna i förhållande till den korta tid som Bygglovsutredningen hade till sitt förfogande anser jag att både förslagen och konsekvenserna av deras eventuella genomförande behöver analyseras närmare innan sådana genomgripande förändringar görs. Jag föreslår därför att regeringen ska återkomma till riksdagen med en ny proposition med en mer genomgripande översyn av hela byggregelverket. Regeringens konsekvensanalyser har stora brister. Analyserna är översiktliga och saknar tillräckligt djup i flera centrala avseenden. Det är särskilt allvarligt eftersom förändringar i byggregelverket har långtgående effekter på samhällets ekologiska, sociala och rättsliga strukturer. Det är anmärkningsvärt att en så omfattande ändring i PBL inte föregås av mer seriösa konsekvensanalyser. Bristen på bl.a. miljö-, jämställdhets- och barnrättsperspektiv samt sociala perspektiv visar att regeringen har underskattat lagens samhällspåverkan. Därför ska den nya proposition som jag föreslagit innehålla en fullständig konsekvensbedömning. Det som saknas i propositionen är för det första en tillräcklig analys av hur de föreslagna ändringarna påverkar kvinnors och mäns livsvillkor, trots att fysiska förändringar i bostads- och närmiljö ofta påverkar kvinnor och män olika. Vidare saknas en social konsekvensanalys. En sådan hade behövts för att se hur ändringarna påverkar olika samhällsgrupper. Bostadsojämlikheten kan i förlängningen komma att öka när byggande utanför detaljplan underlättas. Därtill saknas en seriös analys av hur barns utemiljöer, rörelsefrihet och trygghet påverkas av förändringarna. Barn riskerar att förlora tillgång till värdefulla fria ytor för lek och samvaro när fysisk planering och bebyggelse förändras utan föregående bygglovsprövning. Det måste finnas en analys av hur ändringar i byggregelverket förhåller sig till de krav som Sverige ska leva upp till enligt barnkonventionen. Vidare är förslagen i propositionen bakåtsträvande ur ett rättighets- och hållbarhetsperspektiv, då kraven på tillgänglighet generellt inte längre kommer att prövas i förväg. Det kräver särskild kompetens att utforma byggnader på ett tillgängligt sätt, och det är därför troligt att efterlevnaden av kraven på tillgänglighet kommer att minska. Det ska uppmärksammas att det kan bli både svårt och kostsamt att åtgärda t.ex. ett för trångt utformat badrum. Genom förslagen sätter regeringen stor tilltro till byggherrarnas goda vilja att uppfylla kraven. Vidare blir pressen på kommunerna att utöva tillsyn i efterhand orimlig. Därför anser jag att alla förenklingar av bygglovsreglerna i den nya proposition som jag föreslagit, ska föregås av tydliga och utförliga analyser ur de aspekter som jag beskrivit ovan. Slutligen vill jag påpeka att bygglovsprövningen utgör en rättssäkerhetsgaranti inte bara för den som bygger, utan även för grannar och andra berörda. Det har en negativ inverkan på den demokratiska processen att bygglov ska sökas i färre fall, eftersom invånarnas rätt till insyn och påverkan på förändringar i livsmiljön försämras. Rättssäkerheten för grannar och andra sakägare måste alltid garanteras. Den nya proposition som jag föreslagit bör därför innehålla garantier för rättssäkerheten för grannar och andra sakägare även i de delar som avser förenklingar av byggprocessen. Det jag nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Utdrag ur reservationens ställningstagande.
Riksdagen avslår motion 2024/25:3440 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkandena 1-4, 6, 7, 9 och 10.
Utskottets förslag mot reservation 1 (V)
a3d28fe43339430058dcb13d475faa6ea6d76f3605ccfd4572105b88062c1cb0/dokumentstatus/dokutskottsforslag/utskottsforslag/0
Rubriken är förtydligad. Originalets punktrubrik: Avslag på propositionen. Ärende: Ett nytt regelverk för bygglov.
1. Avslag på propositionen, punkt 1 (V) av Malcolm Momodou Jallow (V). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen a) avslår regeringens förslag, b) ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion 2024/25:3440 av Malcolm Momodou Jallow m.fl. (V) yrkandena 1–4, 6, 7, 9 och 10. Ställningstagande Jag välkomnar regeringens intention att skapa ett enklare och mer ändamålsenligt regelverk. Förslagen i propositionen är dock inte tillräckligt genomarbetade. På vissa områden hade förslagen till förenklingar kunnat gå längre, medan förslagen på andra områden snarare gör byggprocessen mer komplicerad. Inte heller har förslagens konsekvenser för den kommunala myndighetsutövningen eller för våra byggda livsmiljöer blivit tillräckligt belysta. Jag vill framhålla att det på senare år har gjorts många mindre justeringar av olika delar av byggregelverket, och denna gång gäller det den del av regelverket som gäller bygglov. Jag har svårt att se hur ytterligare en sådan ”deloptimering” av regelverket ska kunna skapa en effektivare lagstiftning. Enligt min mening har ändringarna på senare år sammantaget gjort byggregelverket än mer komplext och snårigt. Förenklingar som bidrar till ökad jämlikhet, hållbarhet och större tillgång till bostäder kräver en bredare utredning. Förändringar måste i grunden göras mer samlat än vad som hittills varit fallet. Mot denna bakgrund anser jag att propositionen bör avslås. Förslagen är vidare inte tillräckligt genomarbetade på utredningsnivå och utgör därför inte en tillräckligt bra grund för ny lagstiftning. Detta är en kritik som jag delar med många remissinstanser. Med tanke på omfattningen av de föreslagna ändringarna i förhållande till den korta tid som Bygglovsutredningen hade till sitt förfogande anser jag att både förslagen och konsekvenserna av deras eventuella genomförande behöver analyseras närmare innan sådana genomgripande förändringar görs. Jag föreslår därför att regeringen ska återkomma till riksdagen med en ny proposition med en mer genomgripande översyn av hela byggregelverket. Regeringens konsekvensanalyser har stora brister. Analyserna är översiktliga och saknar tillräckligt djup i flera centrala avseenden. Det är särskilt allvarligt eftersom förändringar i byggregelverket har långtgående effekter på samhällets ekologiska, sociala och rättsliga strukturer. Det är anmärkningsvärt att en så omfattande ändring i PBL inte föregås av mer seriösa konsekvensanalyser. Bristen på bl.a. miljö-, jämställdhets- och barnrättsperspektiv samt sociala perspektiv visar att regeringen har underskattat lagens samhällspåverkan. Därför ska den nya proposition som jag föreslagit innehålla en fullständig konsekvensbedömning. Det som saknas i propositionen är för det första en tillräcklig analys av hur de föreslagna ändringarna påverkar kvinnors och mäns livsvillkor, trots att fysiska förändringar i bostads- och närmiljö ofta påverkar kvinnor och män olika. Vidare saknas en social konsekvensanalys. En sådan hade behövts för att se hur ändringarna påverkar olika samhällsgrupper. Bostadsojämlikheten kan i förlängningen komma att öka när byggande utanför detaljplan underlättas. Därtill saknas en seriös analys av hur barns utemiljöer, rörelsefrihet och trygghet påverkas av förändringarna. Barn riskerar att förlora tillgång till värdefulla fria ytor för lek och samvaro när fysisk planering och bebyggelse förändras utan föregående bygglovsprövning. Det måste finnas en analys av hur ändringar i byggregelverket förhåller sig till de krav som Sverige ska leva upp till enligt barnkonventionen. Vidare är förslagen i propositionen bakåtsträvande ur ett rättighets- och hållbarhetsperspektiv, då kraven på tillgänglighet generellt inte längre kommer att prövas i förväg. Det kräver särskild kompetens att utforma byggnader på ett tillgängligt sätt, och det är därför troligt att efterlevnaden av kraven på tillgänglighet kommer att minska. Det ska uppmärksammas att det kan bli både svårt och kostsamt att åtgärda t.ex. ett för trångt utformat badrum. Genom förslagen sätter regeringen stor tilltro till byggherrarnas goda vilja att uppfylla kraven. Vidare blir pressen på kommunerna att utöva tillsyn i efterhand orimlig. Därför anser jag att alla förenklingar av bygglovsreglerna i den nya proposition som jag föreslagit, ska föregås av tydliga och utförliga analyser ur de aspekter som jag beskrivit ovan. Slutligen vill jag påpeka att bygglovsprövningen utgör en rättssäkerhetsgaranti inte bara för den som bygger, utan även för grannar och andra berörda. Det har en negativ inverkan på den demokratiska processen att bygglov ska sökas i färre fall, eftersom invånarnas rätt till insyn och påverkan på förändringar i livsmiljön försämras. Rättssäkerheten för grannar och andra sakägare måste alltid garanteras. Den nya proposition som jag föreslagit bör därför innehålla garantier för rättssäkerheten för grannar och andra sakägare även i de delar som avser förenklingar av byggprocessen. Det jag nu anfört bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Normaliserad textposition 65446–70635.
a3d28fe43339430058dcb13d475faa6ea6d76f3605ccfd4572105b88062c1cb0/dokumentstatus/dokutskottsforslag/utskottsforslag/0
Ja: 282 · Nej: 20 · Avstår: 0 · Frånvarande: 47
Ja: 93 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 13
Ja: 59 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 9
Ja: 63 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 9
Ja: 0 · Nej: 18 · Avstår: 0 · Frånvarande: 4
Ja: 21 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 3
Ja: 17 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 2
Ja: 13 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 3
Ja: 15 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 3
Gruppen vid rösten styr jämförelsen. Frånvaro och avstående är egna kategorier.
Hämta samtliga röster och källreferenser som JSON · Riksdagens voteringskälla
Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av prop. 2024/25:169 Ett nytt regelverk för bygglov
Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av prop. 2024/25:169 Ett nytt regelverk för bygglov
Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av prop. 2024/25:169 Ett nytt regelverk för bygglov
Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av prop. 2024/25:169 Ett nytt regelverk för bygglov
Regeringens förslag – propositioner: Ett nytt regelverk för bygglov
Utskottens förslag – betänkanden: Ett nytt regelverk för bygglov
Kammarens protokoll: Protokoll 2025/26:23 Onsdagen den 22 oktober
Riksdagens besked – riksdagsskrivelser: Riksdagsskrivelse 2025/26:22
Källa: Sveriges riksdag. Riksdagens öppna data får användas och spridas vidare med källangivelse enligt deras användningsvillkor.
Riksdagens originaldata (JSON) · Riksdagens användningsvillkor
Märkningen gäller Riksdagens originaldata. Våra sammanställningar, AI-bedömningar och material från andra källor omfattas inte av denna licensuppgift. Riksdag data beslut är en fristående tjänst.