Ja innebar
Anta samtliga åtta lagförslag: bl.a. nätverksanknuten straffskärpning, flera skärpta straffskalor och ändrad straffmätning vid flera brott.
Hela straffpaketet mot avslag på hela paketet. Nätverksregeln kan omfatta vapenbrott men är inte en ändring av vapenlagens generella minimistraff.
2026-06-15 · 2025/26:JuU42 · punkt 1 · sakfrågan
Anta samtliga åtta lagförslag: bl.a. nätverksanknuten straffskärpning, flera skärpta straffskalor och ändrad straffmätning vid flera brott.
Bifalla reservation 2 (MP) och avslå samtliga åtta lagförslag.
Den grova brottsligheten i Sverige är ett mycket allvarligt samhällsproblem. Skjutningar, sprängningar, ekonomisk brottslighet, våld i nära relationer och sexualbrott skapar stor otrygghet både i hemmet, på gator och torg och i samhället i stort. Samhället måste göra mer för att förebygga kriminalitet och skydda människor från brott. Brottsoffer ska få upprättelse, och den som begår allvarliga brott ska mötas av tydliga men proportionerliga och rättssäkra straff. Jag och mitt parti har inte någon principiell invändning mot skärpta straff i sig. Tvärtom kan straffskärpningar vara motiverade när de är väl avvägda, rättssäkra, träffsäkra och förankrade i ett tydligt behov. Jag kan dock konstatera att de straffskärpningar som regeringen nu föreslår är osammanhängande, otillräckliga och i flera delar direkt undermåliga. Det menar även flera tunga remissinstanser och Lagrådet, som beskriver regeringens förslag som ett hastverk. Regeringen går trots det fram med kraftiga straffskärpningar utan att på ett övertygande sätt visa att de kommer att minska brottsligheten, öka tryggheten eller ge ett mer sammanhängande påföljdssystem. När det gäller förslaget om dubbla straff för brott i kriminella nätverk går regeringen längre än utredningens förslag, vilket innebär att alla brott i kriminella nätverk som utgångspunkt ska straffas dubbelt så högt. En majoritet av remissinstanserna avstyrker förslaget. Jag anser att förslaget kommer att innebära svårigheter att definiera vad som avses med ett kriminellt nätverk och att bevisa en sådan koppling i det enskilda fallet. Detta riskerar att leda till rättsosäkerhet och till att personer som själva har utnyttjats i kriminella miljöer, inte minst flickor, kvinnor och barn, drabbas oproportionerligt hårt. Förslaget riskerar också att relativt sett nedvärdera annan allvarlig brottslighet, exempelvis våld i nära relationer. Det kan vidare ifrågasättas om det ens behövs en ny reglering, eftersom gällande straffskärpningsbestämmelser framstår som tillräckliga. Inte heller regeringens förslag om ett femtiotal skärpta straffskalor framstår som tillräckligt genomarbetat. Det är i grunden välkommet att straffskalorna ses över, men utredningen och i förlängningen propositionen har inte landat i någon konsekvent princip för hur överlappningen mellan olika svårhetsgrader ska hanteras. Vissa straffskalor får stor överlappning, andra mindre och vissa ingen alls. Förslaget innebär att straffen för olika slags brott inte kommer att stå i rimlig proportion till varandra. Förslaget om livstids fängelse vid vissa upprepade grova vålds- och sexualbrott väcker också betydande invändningar. Flera remissinstanser invänder att det inte tillräckligt tydligt framgår i vilka situationer livstidsstraffet faktiskt ska kunna komma i fråga. Regeringens redogörelse för bestämmelsens tillämpning lämnar ett betydande tolkningsutrymme. Flera remissinstanser har påtalat risken för att lika fall behandlas olika beroende på om brotten prövas i samma eller i olika processer. Därtill överlappar förslaget delvis med den nya påföljden säkerhetsförvaring, något regeringen själv medger. Det gör att även detta förslag framstår som otillräckligt underbyggt. När det gäller förslaget om utvidgad presumtion för häktning framhåller flera remissinstanser att det redan i dag är möjligt att häkta någon vid misstanke om fridskränkningsbrott och hedersförtryck, eftersom dessa brott ofta är förenade med kollusionsfara. Kritiken handlar därför om både bristande behov och bristande systematik. Samtidigt lyfter flera remissinstanser att Sverige redan har fått återkommande internationell kritik för omfattande användning av häktning och långa häktningstider. Utöver bristerna i de enskilda förslagen är beredningen av ärendet bristfällig. Lagrådet avstyrker regeringens förslag i sin helhet och skriver att det brister så mycket i kvalitet att det inte har förutsättningar att bli ny lag. Lagrådet menar också att hanteringen inte uppfyller grundlagens krav på beredning. Vidare lyfter Lagrådet att regeringen inte tagit tillräcklig hänsyn till remissinstansernas kritik och inte presenterar något underlag som visar att straffskärpningarna kan förväntas minska brottsligheten eller öka tryggheten. Att regeringen väljer att gå vidare med förslaget trots Lagrådets samlade kritik är inte ett ansvarsfullt sätt att bedriva rättspolitik. Regeringens agerande riskerar att leda till att vi får ett otydligt påföljdssystem som inte skyddar fler brottsoffer och som ökar belastningen på rättsväsendet. Sammantaget visar genomgången av regeringens förslag att bristerna i propositionen inte är begränsade till någon enstaka del. Tvärtom syns ett genomgående mönster av att regeringen går längre än vad utredningen föreslår och inte tar hänsyn till synpunkter från remissinstanserna eller Lagrådet, att behovet av reformerna i vissa delar inte är tillräckligt belagt och att konsekvenserna för rättssystemets helhet är otillräckligt analyserade. Jag anser därför att propositionen bör avslås.
Utdrag ur reservationens ställningstagande.
Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i brottsbalken, 2. lag om ändring i rättegångsbalken, 3. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69), 4. lag om ändring i lagen (2000:1225) om straff för smuggling, 5. lag om ändring i bidragsbrottslagen (2007:612), 6. lag om ändring i lagen (2014:307) om straff för penningtvättsbrott, 7. lag om ändring i lagen (2016:1307) om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden, 8. lag om ändring i subventionsbrottslagen (2025:1267). Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:218 punkterna 1-8 och avslår motionerna 2025/26:3027 av Noria Manouchi (M) yrkandena 3, 5 och 6, 2025/26:3229 av Marléne Lund Kopparklint (M), 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 16, 2025/26:4111 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 3 och 4, 2025/26:4114 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:4121 av Lorena Delgado Varas m.fl. (-).
Utskottets förslag mot reservation 2 (MP)
65a1fe2f1eaa97b9e42bea86d533387c58fcda735e01c34dccfdbb47b738625d2. Regeringens lagförslag, punkt 1 (MP) av Ulrika Westerlund (MP). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse: Riksdagen avslår regeringens förslag. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:4114 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1 och 2025/26:4121 av Lorena Delgado Varas m.fl. (-) samt avslår proposition 2025/26:218 punkterna 1–8 och motionerna 2025/26:3027 av Noria Manouchi (M) yrkandena 3, 5 och 6, 2025/26:3229 av Marléne Lund Kopparklint (M), 2025/26:3586 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 16 och 2025/26:4111 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) yrkandena 3 och 4. Ställningstagande Den grova brottsligheten i Sverige är ett mycket allvarligt samhällsproblem. Skjutningar, sprängningar, ekonomisk brottslighet, våld i nära relationer och sexualbrott skapar stor otrygghet både i hemmet, på gator och torg och i samhället i stort. Samhället måste göra mer för att förebygga kriminalitet och skydda människor från brott. Brottsoffer ska få upprättelse, och den som begår allvarliga brott ska mötas av tydliga men proportionerliga och rättssäkra straff. Jag och mitt parti har inte någon principiell invändning mot skärpta straff i sig. Tvärtom kan straffskärpningar vara motiverade när de är väl avvägda, rättssäkra, träffsäkra och förankrade i ett tydligt behov. Jag kan dock konstatera att de straffskärpningar som regeringen nu föreslår är osammanhängande, otillräckliga och i flera delar direkt undermåliga. Det menar även flera tunga remissinstanser och Lagrådet, som beskriver regeringens förslag som ett hastverk. Regeringen går trots det fram med kraftiga straffskärpningar utan att på ett övertygande sätt visa att de kommer att minska brottsligheten, öka tryggheten eller ge ett mer sammanhängande påföljdssystem. När det gäller förslaget om dubbla straff för brott i kriminella nätverk går regeringen längre än utredningens förslag, vilket innebär att alla brott i kriminella nätverk som utgångspunkt ska straffas dubbelt så högt. En majoritet av remissinstanserna avstyrker förslaget. Jag anser att förslaget kommer att innebära svårigheter att definiera vad som avses med ett kriminellt nätverk och att bevisa en sådan koppling i det enskilda fallet. Detta riskerar att leda till rättsosäkerhet och till att personer som själva har utnyttjats i kriminella miljöer, inte minst flickor, kvinnor och barn, drabbas oproportionerligt hårt. Förslaget riskerar också att relativt sett nedvärdera annan allvarlig brottslighet, exempelvis våld i nära relationer. Det kan vidare ifrågasättas om det ens behövs en ny reglering, eftersom gällande straffskärpningsbestämmelser framstår som tillräckliga. Inte heller regeringens förslag om ett femtiotal skärpta straffskalor framstår som tillräckligt genomarbetat. Det är i grunden välkommet att straffskalorna ses över, men utredningen och i förlängningen propositionen har inte landat i någon konsekvent princip för hur överlappningen mellan olika svårhetsgrader ska hanteras. Vissa straffskalor får stor överlappning, andra mindre och vissa ingen alls. Förslaget innebär att straffen för olika slags brott inte kommer att stå i rimlig proportion till varandra. Förslaget om livstids fängelse vid vissa upprepade grova vålds- och sexualbrott väcker också betydande invändningar. Flera remissinstanser invänder att det inte tillräckligt tydligt framgår i vilka situationer livstidsstraffet faktiskt ska kunna komma i fråga. Regeringens redogörelse för bestämmelsens tillämpning lämnar ett betydande tolkningsutrymme. Flera remissinstanser har påtalat risken för att lika fall behandlas olika beroende på om brotten prövas i samma eller i olika processer. Därtill överlappar förslaget delvis med den nya påföljden säkerhetsförvaring, något regeringen själv medger. Det gör att även detta förslag framstår som otillräckligt underbyggt. När det gäller förslaget om utvidgad presumtion för häktning framhåller flera remissinstanser att det redan i dag är möjligt att häkta någon vid misstanke om fridskränkningsbrott och hedersförtryck, eftersom dessa brott ofta är förenade med kollusionsfara. Kritiken handlar därför om både bristande behov och bristande systematik. Samtidigt lyfter flera remissinstanser att Sverige redan har fått återkommande internationell kritik för omfattande användning av häktning och långa häktningstider. Utöver bristerna i de enskilda förslagen är beredningen av ärendet bristfällig. Lagrådet avstyrker regeringens förslag i sin helhet och skriver att det brister så mycket i kvalitet att det inte har förutsättningar att bli ny lag. Lagrådet menar också att hanteringen inte uppfyller grundlagens krav på beredning. Vidare lyfter Lagrådet att regeringen inte tagit tillräcklig hänsyn till remissinstansernas kritik och inte presenterar något underlag som visar att straffskärpningarna kan förväntas minska brottsligheten eller öka tryggheten. Att regeringen väljer att gå vidare med förslaget trots Lagrådets samlade kritik är inte ett ansvarsfullt sätt att bedriva rättspolitik. Regeringens agerande riskerar att leda till att vi får ett otydligt påföljdssystem som inte skyddar fler brottsoffer och som ökar belastningen på rättsväsendet. Sammantaget visar genomgången av regeringens förslag att bristerna i propositionen inte är begränsade till någon enstaka del. Tvärtom syns ett genomgående mönster av att regeringen går längre än vad utredningen föreslår och inte tar hänsyn till synpunkter från remissinstanserna eller Lagrådet, att behovet av reformerna i vissa delar inte är tillräckligt belagt och att konsekvenserna för rättssystemets helhet är otillräckligt analyserade. Jag anser därför att propositionen bör avslås.
Normaliserad textposition 116140–121828.
65a1fe2f1eaa97b9e42bea86d533387c58fcda735e01c34dccfdbb47b738625d/dokumentstatus/dokutskottsforslag/utskottsforslag/0
Ja: 299 · Nej: 21 · Avstår: 25 · Frånvarande: 4
Ja: 105 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 1
Ja: 66 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 0
Ja: 70 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 0
Ja: 19 · Nej: 1 · Avstår: 0 · Frånvarande: 1
Ja: 0 · Nej: 0 · Avstår: 24 · Frånvarande: 0
Ja: 19 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 0
Ja: 16 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 0
Ja: 0 · Nej: 18 · Avstår: 0 · Frånvarande: 0
Kopplingen gäller det citerade beskedet och den exakta beslutspunkten. Den är inte ett betyg på hela partiets löftesuppfyllelse.
Skärp straffet för vapenbrott till lägst fem års fängelse.
Behålls efter sakprövning: Ingen generell femårig miniminivå för vapenbrott avgörs här. Nätverksanknuten straffskärpning får inte ersätta det löftet.
d83d1bfca8c2e620bc202610d86870ad6999dffe011a36c7b36b256612b614e9avskaffa dagens mängdrabatt på brott
Tidigare koppling var för generös. Ett höjt gemensamt strafftak belägger inte i sig ett avskaffande av mängdrabatt i straffmätningen. I det kontrollerade materialet saknas en tillräcklig mekanismkoppling från detta löfte till en entydig röst.
67913d793c33b56d8e5f56cd2474ef915ce3d228ddcdc11a9572c08b598c2276Införa dubbla straff för gängkriminella
Behålls efter sakprövning: Dubblering av nätverksanknutet straffvärde ligger nära beskedet. Nätverksdefinition, undantag och övriga självständiga paketdelar begränsar jämförbarheten.
d47a978d8af289a6740715a5dfc714a165d10763d4f266b18b67724d983cb5c6Skärpa minimistraffen för grova vapenbrott från dagens 2 års fängelse till 6 års fängelse
Behålls efter sakprövning: Detta beslut ändrar inte vapenlagens generella minimistraff till sex år. Ingen slutsats om det specifika nivåmålet.
d47a978d8af289a6740715a5dfc714a165d10763d4f266b18b67724d983cb5c6Vi vill fördubbla straffet för grova vapenbrott.
Behålls efter sakprövning: Nätverksregeln kan beröra ett vapenbrott men fördubblar inte därmed straffet för samtliga grova vapenbrott enligt en fastställd 2022-baslinje.
4809ebbbc4e6b5f13311366e22e361b2e9663084f52376fc00bb5edea3790a35Kraftigt höja straffen för gängkriminella
Behålls efter sakprövning: Straffskärpning för nätverksanknutna brott följer den allmänna riktningen; exakt tillämpning och självständiga paketdelar är inte utlovade här.
5e575e01adc565ba4f3be9bb879f3c07abf86d4403900f705d0cc9028f36358favskaffa mängdrabatten vid allvarliga brott mot person
Samma krav tillämpas som för L: ett höjt tak för gemensamt straff är inte belägg för att mängdrabatt för de angivna personbrotten avskaffas. Jag tar därför bort den tidigare härledda ja-riktningen.
5e575e01adc565ba4f3be9bb879f3c07abf86d4403900f705d0cc9028f36358fVissa straff kan behöva höjas
Behålls efter sakprövning: Att vissa straff kan behöva höjas är ett villkorat besked utan angivna brott eller nivåer; inget entydigt röstalternativ följer.
c8560f56aeeaa22595d8471c8b7736c352251ac84c58e79ca6ca7f1982a3c97csträngare straff.
Behålls efter sakprövning: Allmän riktning mot strängare straff. Ingen exakt dubblering, nätverksdefinition eller övriga paketdelar följer av detta. C:s rättssäkerhetsvillkor måste också beaktas; se avvisade/förbehållna kontextpassager.
11a37f23306f3cfc3e71d174da321dba091479e7b79458cf844701a3aa708364Gruppen vid rösten styr jämförelsen. Frånvaro och avstående är egna kategorier.
Hämta samtliga röster och källreferenser som JSON · Riksdagens voteringskälla
Utskottens förslag – betänkanden: Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor
Ledamöternas förslag – motioner: Sexualbrott
Ledamöternas förslag – motioner: Skärpta straff för sexualbrott
Ledamöternas förslag – motioner: Höjt straff för barnpornografibrott
Ledamöternas förslag – motioner: Skärpt lagstiftning mot gromning och införande av bestämmelse om lockbete
Ledamöternas förslag – motioner: Utredning om straffskärpning för barnpornografibrott
Ledamöternas förslag – motioner: Hot mot och ansvar som förtroendevalda
Ledamöternas förslag – motioner: Straffhöjning för övergrepp i rättssak
Ledamöternas förslag – motioner: Skärpta åtgärder mot sexualbrott mot barn
Ledamöternas förslag – motioner: Straff för störande av riksdagens arbete
Ledamöternas förslag – motioner: Höjd straffskala för kontakt med barn i sexuellt syfte
Ledamöternas förslag – motioner: Finansiell stabilitet, finansmarknadsfrågor och betalningssystemet
Ledamöternas förslag – motioner: Skärpta straff för våldtäktsmän och andra
Ledamöternas förslag – motioner: Rättspolitik
Ledamöternas förslag – motioner: Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av prop. 2025/26:218 Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor
Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av prop. 2025/26:218 Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor
Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av prop. 2025/26:218 Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor
Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av prop. 2025/26:218 Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor
Regeringens förslag – propositioner: Dubbla straff för brott i kriminella nätverk och skärpta straffskalor
Kammarens protokoll: Protokoll 2025/26:139 Lördagen den 13 juni
Kammarens protokoll: Protokoll 2025/26:141 Måndagen den 15 juni
Riksdagens besked – riksdagsskrivelser: Riksdagsskrivelse 2025/26:390
Källa: Sveriges riksdag. Riksdagens öppna data får användas och spridas vidare med källangivelse enligt deras användningsvillkor.
Riksdagens originaldata (JSON) · Riksdagens användningsvillkor
Märkningen gäller Riksdagens originaldata. Våra sammanställningar, AI-bedömningar och material från andra källor omfattas inte av denna licensuppgift. Riksdag data beslut är en fristående tjänst.