Ja innebar
Avslå den begäran som motionen eller motionerna tar upp i just den här punkten.
Den här beslutspunkten gällde Sändningar på nationella minoritetsspråk och teckenspråk. Läs ja- och nej-alternativen var för sig; de gäller denna punkt och inte automatiskt hela ärendet.
2025-10-22 · 2025/26:KrU2 · punkt 8 · sakfrågan
Avslå den begäran som motionen eller motionerna tar upp i just den här punkten.
Stödja det alternativa förslaget i reservation 7 (S, V, MP). Innehållet i motförslaget återges nedan.
Public service har ett tydligt uppdrag att tillhandahålla utbud på de svenska minoritetsspråken och svenskt teckenspråk. Detta är helt centralt för att Sverige ska nå upp till sina internationella åtaganden i bl.a. Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (ramkonventionen, SÖ 2000:2) samt den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (språkstadgan, SÖ 2000:3). I lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk framgår det att det allmänna inte bara har ett särskilt ansvar för att skydda, utan också för att främja de nationella minoritetsspråken, och säkra möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. När det gäller nivån på utbudet menar vi att regeringens ambitioner är för låga. Vi är positiva till regeringens förslag att stärka utbudet av jiddisch eftersom utbudet i dag är begränsat. Det är även i linje med den nationella strategin för att stärka judiskt liv i Sverige. Det är positivt att förstapubliceringar på vart och ett av de nationella minoritetsspråken ska fortsätta öka men vi anser att ambitionerna borde vara högre. Med en högre medelstilldelning till public service-företagen är det också möjligt att öka det samlade utbudet. Vi ser ingen anledning att inte ställa krav på ett ökat samlat utbud även när det gäller samiska, meänkieli och romani chib. Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset har t.ex. föreslagit att både förstasändningar och det samlade utbudet av programverksamhet på meänkieli ska fortsätta att öka under nästa uppdragsperiod (SOU 2023:68). Även den samiska sannings- och försoningskommissionen kommer inom kort att presentera sina slutsatser. Att redan nu planera för en utökning av utbudet även på samiska vore ett viktigt led i försoningsarbetet. Genom att satsa på minoritetsspråk och teckenspråk i public service uppfyller Sverige inte bara sina förpliktelser gentemot minoriteterna utan berikar även medielandskapet för alla. Det handlar om att synliggöra hela vårt lands språkliga och kulturella arv i etern och på nätet. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Utdrag ur reservationens ställningstagande.
Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3435 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 7, 2024/25:3436 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 6 och 2024/25:3439 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 7.
Utskottets förslag mot reservation 7 (S, V, MP)
d7462cc7e0e717109865864c497ce6ad47a6ae376d0f81dd3953e388d9828368/dokumentstatus/dokutskottsforslag/utskottsforslag/7
7. Sändningar på nationella minoritetsspråk och teckenspråk, punkt 8 (S, V, MP) av Mats Berglund (MP), Björn Wiechel (S), Lars Mejern Larsson (S), Azadeh Rojhan (S), Magnus Manhammar (S), Ewa Pihl Krabbe (S) och Vasiliki Tsouplaki (V). Förslag till riksdagsbeslut Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2024/25:3435 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 7, 2024/25:3436 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 6 och 2024/25:3439 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 7. Ställningstagande Public service har ett tydligt uppdrag att tillhandahålla utbud på de svenska minoritetsspråken och svenskt teckenspråk. Detta är helt centralt för att Sverige ska nå upp till sina internationella åtaganden i bl.a. Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter (ramkonventionen, SÖ 2000:2) samt den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk (språkstadgan, SÖ 2000:3). I lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk framgår det att det allmänna inte bara har ett särskilt ansvar för att skydda, utan också för att främja de nationella minoritetsspråken, och säkra möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. När det gäller nivån på utbudet menar vi att regeringens ambitioner är för låga. Vi är positiva till regeringens förslag att stärka utbudet av jiddisch eftersom utbudet i dag är begränsat. Det är även i linje med den nationella strategin för att stärka judiskt liv i Sverige. Det är positivt att förstapubliceringar på vart och ett av de nationella minoritetsspråken ska fortsätta öka men vi anser att ambitionerna borde vara högre. Med en högre medelstilldelning till public service-företagen är det också möjligt att öka det samlade utbudet. Vi ser ingen anledning att inte ställa krav på ett ökat samlat utbud även när det gäller samiska, meänkieli och romani chib. Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset har t.ex. föreslagit att både förstasändningar och det samlade utbudet av programverksamhet på meänkieli ska fortsätta att öka under nästa uppdragsperiod (SOU 2023:68). Även den samiska sannings- och försoningskommissionen kommer inom kort att presentera sina slutsatser. Att redan nu planera för en utökning av utbudet även på samiska vore ett viktigt led i försoningsarbetet. Genom att satsa på minoritetsspråk och teckenspråk i public service uppfyller Sverige inte bara sina förpliktelser gentemot minoriteterna utan berikar även medielandskapet för alla. Det handlar om att synliggöra hela vårt lands språkliga och kulturella arv i etern och på nätet. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Normaliserad textposition 98537–101340.
d7462cc7e0e717109865864c497ce6ad47a6ae376d0f81dd3953e388d9828368/dokumentstatus/dokutskottsforslag/utskottsforslag/7
Ja: 173 · Nej: 129 · Avstår: 0 · Frånvarande: 47
Ja: 0 · Nej: 93 · Avstår: 0 · Frånvarande: 13
Ja: 59 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 9
Ja: 63 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 9
Ja: 0 · Nej: 18 · Avstår: 0 · Frånvarande: 4
Ja: 21 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 3
Ja: 17 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 2
Ja: 13 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 3
Ja: 0 · Nej: 15 · Avstår: 0 · Frånvarande: 3
Gruppen vid rösten styr jämförelsen. Frånvaro och avstående är egna kategorier.
Hämta samtliga röster och källreferenser som JSON · Riksdagens voteringskälla
Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av prop. 2024/25:166 En lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026-2033
Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av prop. 2024/25:166 En lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026-2033
Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av prop. 2024/25:166 En lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026-2033
Ledamöternas förslag – motioner: med anledning av prop. 2024/25:166 En lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026-2033
Regeringens förslag – propositioner: En lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026-2033
Utskottens förslag – betänkanden: En lag om public service och riktlinjer för verksamheten 2026–2033
Kammarens protokoll: Protokoll 2025/26:22 Tisdagen den 21 oktober
Kammarens protokoll: Protokoll 2025/26:23 Onsdagen den 22 oktober
Riksdagens besked – riksdagsskrivelser: Riksdagsskrivelse 2025/26:15
Källa: Sveriges riksdag. Riksdagens öppna data får användas och spridas vidare med källangivelse enligt deras användningsvillkor.
Riksdagens originaldata (JSON) · Riksdagens användningsvillkor
Märkningen gäller Riksdagens originaldata. Våra sammanställningar, AI-bedömningar och material från andra källor omfattas inte av denna licensuppgift. Riksdag data beslut är en fristående tjänst.