Ja innebar
Avslå den begäran som motionen eller motionerna tar upp i just den här punkten.
Den här beslutspunkten gällde Nätutveckling. Läs ja- och nej-alternativen var för sig; de gäller denna punkt och inte automatiskt hela ärendet.
2026-04-15 · 2025/26:NU17 · punkt 2 · sakfrågan
Avslå den begäran som motionen eller motionerna tar upp i just den här punkten.
Stödja det alternativa förslaget i reservation 7 (C). Innehållet i motförslaget återges nedan.
Elektrifieringen av Sverige medför ett mycket omfattande behov av investeringar i såväl ny elproduktion som ökad överföringskapacitet. Därför vill jag framhålla att planeringen av hur det svenska elnätet ska utvecklas måste vara långsiktig och proaktiv. Svenska kraftnät har en central roll i detta arbete och bör i högre grad ta höjd för en framtida expansion i sin nätplanering och inte enbart utgå från aktuella prognoser. Med beaktande av de långa ledtiderna för ny nätkapacitet bör sådan planeras med tillräckliga marginaler, och nya ledningsdragningar bör i större utsträckning dimensioneras för framtida behov. Exempelvis bör Svenska kraftnät ges i uppdrag att bygga ut ledningskapaciteten för att möjliggöra ökad effekt från befintlig kärnkraft. Svenska kraftnät bör även ges möjlighet att projektera nätutbyggnad till privata aktörer i syfte att påskynda utbyggnadstakten. Mot bakgrund av de betydande flaskhalsintäkter som har ackumulerats under senare år är det inte brist på resurser som är det främsta problemet, utan snarare att utbyggnaden inte sker i tillräcklig takt. Det är enligt min uppfattning tydligt att Svenska kraftnät behöver överväga nya arbetssätt. Jag vill också understryka att elöverföringskapaciteten behöver byggas ut i hela landet. Ett långsiktigt mål bör vara att genom stärkt överföring och förbättrad systemstruktur skapa förutsättningar för att avskaffa elområdena. För att detta ska vara möjligt krävs att berörda myndigheter ges tydliga uppdrag och ändamålsenliga verktyg. Vidare vill jag framhålla att utbyggnaden av elnätsinfrastruktur påverkar mark, miljö och enskilda intressen över såväl kommun- som regiongränser. Jag är därför mån om att stärka den lokala och regionala samordningen i planeringen. Planeringen bör ta sin utgångspunkt i god lokalkännedom och beakta regionens samlade utvecklingsintressen. Jag anser även att ersättningsnivåerna vid markintrång bör ses över. En modell bör tas fram som täcker markägares faktiska förluster och som säkerställer att samhällsplaneringen utgår från den fulla samhällsekonomiska kostnaden när mark tas i anspråk. För att ytterligare effektivisera utbyggnaden bör möjligheterna till undantag från koncessionsplikt tillämpas i större utsträckning. Redan miljöprövade verksamhetsområden bör kunna undantas från koncessionskravet i syfte att möjliggöra snabbare elnätsutbyggnad. Samtidigt bör kravet på att använda marksnål teknik när så är möjligt skärpas. När det gäller ny förnybar elproduktion är det enligt min uppfattning problematiskt att regeringen har intagit en restriktiv hållning i fråga om anslutning av havsbaserad vindkraft till stamnätet. Att flera projekt har avbrutits efter att regeringen upphört att delfinansiera anslutningen till havs riskerar att få betydande konsekvenser, särskilt för södra Sveriges elförsörjning. Jag anser att regeringen bör överväga att åter ge Svenska kraftnät i uppdrag att bygga ut stamnätet till havs för att undvika att viktiga investeringar i förnybar elproduktion uteblir. Vidare bör gränserna i nätregleringen kartläggas i syfte att förhindra att produktionen av befintlig vindkraft minskas av lönsamhetsskäl. Staten bör enligt min uppfattning ta ett tydligare ansvar för att bygga ut anslutningspunkter i stamnätet för all fossilfri elproduktion. Ett nytt ansökningsförfarande för havsbaserad vindkraft bör skyndsamt införas. Transparensen i fråga om när och på vilka grunder aktörer ges möjlighet att ansluta sig till stam- och regionnät bör också öka. Gotland är i dag det enda län som saknar anslutning till det svenska stamnätet. Öns länge begränsade anslutningskapacitet har dessvärre hämmat såväl ny förnybar elproduktion som industriella satsningar. Jag noterar att Svenska kraftnät under våren 2023 beslutade att två nya kablar ska byggas till 2031, vilket är ett betydelsefullt steg. Jag anser dock att arbetet bör skyndas på så att kablarna kan tas i drift senast 2030. Det bör också klargöras hur investeringen ska finansieras. Enligt min uppfattning ska kablarna inklusive ändutrustning finansieras fullt ut via Svenska kraftnäts nätverkstariff och inte belasta gotlänningarna. Avslutningsvis vill jag framhålla att politikens roll är att skapa långsiktiga och stabila förutsättningar. Jag förespråkar möjliggörande lagstiftning, särskilt för acceptansfrågor och tillståndsprocesser. Däremot bör politiken inte peka ut enskilda vinnare eller förlorare. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Utdrag ur reservationens ställningstagande.
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:767 av Joakim Sandell m.fl. (S) yrkande 3, 2025/26:848 av Niels Paarup-Petersen (C), 2025/26:990 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C) yrkandena 1-3, 2025/26:1437 av Markus Selin m.fl. (S) yrkande 4, 2025/26:1442 av Patrik Lundqvist m.fl. (S) yrkandena 1-3, 2025/26:1867 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkande 3, 2025/26:2238 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2025/26:2246 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2025/26:2519 av Morgan Johansson m.fl. (S), 2025/26:2796 av Mathias Tegnér (S) yrkande 12, 2025/26:2797 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 18, 2025/26:3273 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 40, 42, 45 och 46, 2025/26:3282 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 8, 2025/26:3328 av Camilla Brunsberg (M) yrkande 2, 2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 42, 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 49, 57, 65 och 67, 2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 85, 93, 95-99, 105, 106, 126, 127, 129, 137 och 141, 2025/26:3594 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 8 i denna del och 13, 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 19, 24 och 25 samt 2025/26:3789 av Daniel Riazat (-) yrkande 7.
Utskottets förslag mot reservation 7 (C)
c373cdc8043fa0c717a7341b86a2fb5538356480163d5e977f44a7d20155339e/dokumentstatus/dokutskottsforslag/utskottsforslag/1
7. Nätutveckling, punkt 2 (C) av Catarina Deremar (C). Förslag till riksdagsbeslut Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse: Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 85, 93, 95–99, 105, 106, 126, 127, 129, 137 och 141 samt 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 19, 24 och 25 samt avslår motionerna 2025/26:767 av Joakim Sandell m.fl. (S) yrkande 3, 2025/26:848 av Niels Paarup-Petersen (C), 2025/26:990 av Helena Lindahl och Anne-Li Sjölund (båda C) yrkandena 1–3, 2025/26:1437 av Markus Selin m.fl. (S) yrkande 4, 2025/26:1442 av Patrik Lundqvist m.fl. (S) yrkandena 1–3, 2025/26:1867 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) yrkande 3, 2025/26:2238 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2025/26:2246 av Ann-Sofie Lifvenhage (M), 2025/26:2519 av Morgan Johansson m.fl. (S), 2025/26:2796 av Mathias Tegnér (S) yrkande 12, 2025/26:2797 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 18, 2025/26:3273 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkandena 40, 42, 45 och 46, 2025/26:3282 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 8, 2025/26:3328 av Camilla Brunsberg (M) yrkande 2, 2025/26:3405 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkande 42, 2025/26:3422 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 49, 57, 65 och 67, 2025/26:3594 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkandena 8 i denna del och 13 samt 2025/26:3789 av Daniel Riazat (-) yrkande 7. Ställningstagande Elektrifieringen av Sverige medför ett mycket omfattande behov av investeringar i såväl ny elproduktion som ökad överföringskapacitet. Därför vill jag framhålla att planeringen av hur det svenska elnätet ska utvecklas måste vara långsiktig och proaktiv. Svenska kraftnät har en central roll i detta arbete och bör i högre grad ta höjd för en framtida expansion i sin nätplanering och inte enbart utgå från aktuella prognoser. Med beaktande av de långa ledtiderna för ny nätkapacitet bör sådan planeras med tillräckliga marginaler, och nya ledningsdragningar bör i större utsträckning dimensioneras för framtida behov. Exempelvis bör Svenska kraftnät ges i uppdrag att bygga ut ledningskapaciteten för att möjliggöra ökad effekt från befintlig kärnkraft. Svenska kraftnät bör även ges möjlighet att projektera nätutbyggnad till privata aktörer i syfte att påskynda utbyggnadstakten. Mot bakgrund av de betydande flaskhalsintäkter som har ackumulerats under senare år är det inte brist på resurser som är det främsta problemet, utan snarare att utbyggnaden inte sker i tillräcklig takt. Det är enligt min uppfattning tydligt att Svenska kraftnät behöver överväga nya arbetssätt. Jag vill också understryka att elöverföringskapaciteten behöver byggas ut i hela landet. Ett långsiktigt mål bör vara att genom stärkt överföring och förbättrad systemstruktur skapa förutsättningar för att avskaffa elområdena. För att detta ska vara möjligt krävs att berörda myndigheter ges tydliga uppdrag och ändamålsenliga verktyg. Vidare vill jag framhålla att utbyggnaden av elnätsinfrastruktur påverkar mark, miljö och enskilda intressen över såväl kommun- som regiongränser. Jag är därför mån om att stärka den lokala och regionala samordningen i planeringen. Planeringen bör ta sin utgångspunkt i god lokalkännedom och beakta regionens samlade utvecklingsintressen. Jag anser även att ersättningsnivåerna vid markintrång bör ses över. En modell bör tas fram som täcker markägares faktiska förluster och som säkerställer att samhällsplaneringen utgår från den fulla samhällsekonomiska kostnaden när mark tas i anspråk. För att ytterligare effektivisera utbyggnaden bör möjligheterna till undantag från koncessionsplikt tillämpas i större utsträckning. Redan miljöprövade verksamhetsområden bör kunna undantas från koncessionskravet i syfte att möjliggöra snabbare elnätsutbyggnad. Samtidigt bör kravet på att använda marksnål teknik när så är möjligt skärpas. När det gäller ny förnybar elproduktion är det enligt min uppfattning problematiskt att regeringen har intagit en restriktiv hållning i fråga om anslutning av havsbaserad vindkraft till stamnätet. Att flera projekt har avbrutits efter att regeringen upphört att delfinansiera anslutningen till havs riskerar att få betydande konsekvenser, särskilt för södra Sveriges elförsörjning. Jag anser att regeringen bör överväga att åter ge Svenska kraftnät i uppdrag att bygga ut stamnätet till havs för att undvika att viktiga investeringar i förnybar elproduktion uteblir. Vidare bör gränserna i nätregleringen kartläggas i syfte att förhindra att produktionen av befintlig vindkraft minskas av lönsamhetsskäl. Staten bör enligt min uppfattning ta ett tydligare ansvar för att bygga ut anslutningspunkter i stamnätet för all fossilfri elproduktion. Ett nytt ansökningsförfarande för havsbaserad vindkraft bör skyndsamt införas. Transparensen i fråga om när och på vilka grunder aktörer ges möjlighet att ansluta sig till stam- och regionnät bör också öka. Gotland är i dag det enda län som saknar anslutning till det svenska stamnätet. Öns länge begränsade anslutningskapacitet har dessvärre hämmat såväl ny förnybar elproduktion som industriella satsningar. Jag noterar att Svenska kraftnät under våren 2023 beslutade att två nya kablar ska byggas till 2031, vilket är ett betydelsefullt steg. Jag anser dock att arbetet bör skyndas på så att kablarna kan tas i drift senast 2030. Det bör också klargöras hur investeringen ska finansieras. Enligt min uppfattning ska kablarna inklusive ändutrustning finansieras fullt ut via Svenska kraftnäts nätverkstariff och inte belasta gotlänningarna. Avslutningsvis vill jag framhålla att politikens roll är att skapa långsiktiga och stabila förutsättningar. Jag förespråkar möjliggörande lagstiftning, särskilt för acceptansfrågor och tillståndsprocesser. Däremot bör politiken inte peka ut enskilda vinnare eller förlorare. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Normaliserad textposition 202995–208974.
c373cdc8043fa0c717a7341b86a2fb5538356480163d5e977f44a7d20155339e/dokumentstatus/dokutskottsforslag/utskottsforslag/1
Ja: 149 · Nej: 20 · Avstår: 126 · Frånvarande: 54
Ja: 0 · Nej: 0 · Avstår: 91 · Frånvarande: 15
Ja: 56 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 10
Ja: 61 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 9
Ja: 0 · Nej: 0 · Avstår: 18 · Frånvarande: 4
Ja: 0 · Nej: 20 · Avstår: 0 · Frånvarande: 4
Ja: 16 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 3
Ja: 13 · Nej: 0 · Avstår: 0 · Frånvarande: 3
Ja: 0 · Nej: 0 · Avstår: 14 · Frånvarande: 4
Gruppen vid rösten styr jämförelsen. Frånvaro och avstående är egna kategorier.
Hämta samtliga röster och källreferenser som JSON · Riksdagens voteringskälla
Utskottens förslag – betänkanden: Elmarknadsfrågor
Ledamöternas förslag – motioner: Jämlika villkor för alla svenska elkonsumenter oavsett geografisk plats
Ledamöternas förslag – motioner: En robust, kostnadseffektiv och rättvis energiförsörjning
Ledamöternas förslag – motioner: För en stark industri och trygg elförsörjning - elektrifiering och fossilfri energi för klimatmålen
Ledamöternas förslag – motioner: Bättre förutsättningar för en modern industri
Ledamöternas förslag – motioner: Utbyggnad av gasturbiner i Västsverige
Ledamöternas förslag – motioner: Reformer för rättvisa elpriser och stabil elförsörjning i Skåne
Ledamöternas förslag – motioner: Ett gemensamt elprisområde
Ledamöternas förslag – motioner: En övergripande säkrad elinfrastruktur
Ledamöternas förslag – motioner: Säkrad elförsörjning till Gotland
Ledamöternas förslag – motioner: Gemensamt elprisområde eller kompensation för utsatta regioner
Ledamöternas förslag – motioner: Kompensation för Skåne med anledning av stoppet av vindkraftsutbyggnaden vid Kriegers flak
Ledamöternas förslag – motioner: Ett sammanhållet statligt ägande av elnätet
Ledamöternas förslag – motioner: Robust elsystem för Sveriges välstånd
Ledamöternas förslag – motioner: En nationell strategi för ödrift i elnäten
Ledamöternas förslag – motioner: Klimatet
Ledamöternas förslag – motioner: Om grön tillväxt och gröna investeringar
Ledamöternas förslag – motioner: Energipolitik för mer och förnybar el till rimliga priser
Ledamöternas förslag – motioner: Militärt och civilt försvar samt samhällets krisberedskap
Ledamöternas förslag – motioner: Rimlig effektavgift på el
Ledamöternas förslag – motioner: Avveckling av elcertifikatssystemet
Ledamöternas förslag – motioner: Ett miljövänligt, robust och konkurrenskraftigt energisystem
Ledamöternas förslag – motioner: Ett grönt och konkurrenskraftigt näringsliv under omställning
Ledamöternas förslag – motioner: Ett enhetligt elprisområde - för rättvisa och konkurrenskraft
Ledamöternas förslag – motioner: Ökad civil försvarsförmåga och stärkt krisberedskap
Ledamöternas förslag – motioner: En grön klimathandlingsplan 2026
Ledamöternas förslag – motioner: Högkostnadsskydd för höga elpriser
Ledamöternas förslag – motioner: Energieffektivisering för Sverige
Ledamöternas förslag – motioner: Ledarskap för klimat och grön omställning
Ledamöternas förslag – motioner: Utgiftsområde 21 Energi
Ledamöternas förslag – motioner: En folkrörelse för klimatet
Ledamöternas förslag – motioner: Avveckling av kärnkraften
Ledamöternas förslag – motioner: Utredning av elområden
Ledamöternas förslag – motioner: Begränsat ägande av elnät
Ledamöternas förslag – motioner: Rättvisa elpriser i södra Sverige
Ledamöternas förslag – motioner: Energipolitik för hela landet
Ledamöternas förslag – motioner: Viltanpassad röjning av kraftledningsgator
Ledamöternas förslag – motioner: Stopp för flödesbaserad kapacitetsberäkning på elmarknaden
Ledamöternas förslag – motioner: Utbyggnation av stamnätet i hela landet
Kammarens protokoll: Protokoll 2025/26:102 Onsdagen den 1 april
Kammarens protokoll: Protokoll 2025/26:105 Onsdagen den 15 april
Källa: Sveriges riksdag. Riksdagens öppna data får användas och spridas vidare med källangivelse enligt deras användningsvillkor.
Riksdagens originaldata (JSON) · Riksdagens användningsvillkor
Märkningen gäller Riksdagens originaldata. Våra sammanställningar, AI-bedömningar och material från andra källor omfattas inte av denna licensuppgift. Riksdag data beslut är en fristående tjänst.